Nedan ska jag försöka formulera varför jag har fastnat för buddhismen, varför jag nu kallar mig själv buddhist.
Livet är ett mysterium
Syftet med Dharma (läran, sanningen, verkligheten) är att få befrielse från återfödelsens kretslopp, att komma till insikt om tillvarons natur, inte att förklara livet eller universums uppkomst. Buddha sa inte heller mycket om det. Buddhismen frånsäger sig tanken att skaparen och det skapade är åtskilda, den centrala principen är att ”allt är ett”. Man försöker inte att uttyda livets mysterium, istället blir försöker man bli en del av naturen. Sexualitet och sedvänjor är t.ex. friare, eftersom det är en del av naturen och inte kan betraktas som ”ondskans frukter”.
Buddha var som sagt mycket avvisande när det gällde att prata om saker som livet och universums ursprung men till slut gav han med sig. När det gällde livet sa Buddha att vår värld uppkom genom att primitiva och enkla livsformer och organismer hade ”livstörst”, begär att leva. Buddha sa att deras begär efter ett bättre liv gjorde att de utvecklades till allt mer komplicerade livsformer tills människan en gång uppstod. Det bör påpekas att den biologiska evolutionen pågår ännu. Buddhas förkunnelse om hur livet uppstod påminner alltså mycket om Darwins utvecklingslära som är det centrala inom biologin. Buddha sa att livet och universum alltid funnits. Hur långt bakåt eller hur långt fram i tiden man än tittar så kommer man alltid att se någonting, t.ex. andra världar som existerar, skapas och går under, men alltet består. Big Bang skapade kanske bara vårt universum, av oändligt många universum. Något exakt svar ger inte den buddhistiska kanon oss.
Metta (villkorslös och allomfattande kärleksfull vänlighet)
I buddhismen kallas den här kärleken för metta (pali) eller maitri (sanskrit). Den här metta-kärleken är så fundamental i buddhismen, även i andra religioner, t ex kristendomen och i islam är kärleksbudskapet viktigt. Metta är också väldigt viktigt för mig själv.
Ska säga lite om hur jag tolkar och förstår metta, ordet brukar översättas till ”kärleksfull vänlighet eller välvilja”. Metta är inte den form av kärlek som vi normalt menar, det är inte en romantisk eller sexuell kärlek, istället kan metta liknas med den kärlek som en mor eller en far känner för sina barn, dom kan kanske ge sitt liv för sitt barn. Metta är en kärlek som är ovillkorlig och förbehållslös, den är dessutom allomfattande. Allt levande får den här kärleken, människor, djur, växter ja allt i naturen, men även allt icke levande, som t.ex klimatet och miljön. Det spelar alltså ingen roll vad eller vem man är, vad man gjort, sagt eller tänkt. Metta-kärleken finns överallt, i hela universum. Enligt buddhismen bor och lever vi i ett etiskt universum, att allt är beroende av något eller av någon annan, att allting hänger ihop. Vi människor består av exakt likadana beståndsdelar som finns i resten av det här universumet, så den här metta-kärleken finns också inom oss själva. Jag brukar föreställa mig, visualisera metta som en sol, ett ljus och att dom här solstrålarna skiner ner på allt och alla, lika starkt, lika mycket, utan åtskillnad.
Det är inte nog att känna metta mot andra, metta måste också komma till uttryck genom handling. Om vi bara ägnar oss metta i våra egna sinnen och på meditationskudden blir det en slags känslomässig självtillfredsställelse. Hur bra och underbart detta än må vara, måste det leda till konkreta uttryck. Bara då kommer sådana tankar att skapa ett påtagligt gensvar hos andra människor. Om jag skulle kunna fullända mitt handlande i vardagen och i praktiken efter dom här idealen, är dom min ledstjärna.
”Det finns bara en religion – kärleken.” Dalai lama
Gyllene regeln
”Skada inte andra med sådant som skulle skada dig själv.” ”Allt vad ni vill att andra människor ska göra för er, det skall ni också göra för dem.” ”Gör icke mot andra vad du icke vill att de skall göra mot dig.” ”Döm andra som du dömer dig själv.” Dessa texter är hämtade från buddistiska och kristna texter samt från konfucianismen och sikhismen. Är exempel på att alla religioner omfattas av kärleksbudskapet, även islam. Den nu helt försvunna och utrotade manikeismen går också helt i samklang med dessa idéer.
Jordnära
Buddhas lära är mycket sund och logisk, den stämmer med verkligheten och speglar helt enkelt hur saker och ting är. Det finns inget konstlat, inget förnuftsvidrigt i den, inget man som buddhist behöver försvara eller vrida till logiken för att förklara. Buddhismen ger osedvanligt begripliga och lättillgängliga förklaringar av de existentiella problemen. Man känner igen sig i sitt eget sökande och sina djupaste frågor i buddhismen och den bidrar till ett förändrat perspektiv på tillvaron. Buddhismen skildrar människan, samhället och världen som föränderliga ting och med en utveckling som stämmer med naturlagarna. Man beskriver problem och företeelser på ett sätt som känns äkta och trovärdigt. Mycket av det som Buddha påstod för 2500 år sedan bekräftas nu av den moderna vetenskapen. Den erbjuder vidare en vishetslära, prajna eller visdom, som upplevs som jordnära och tillförlitlig, ger också praktiska anvisningar om hur man kan integrera denna andliga vishet i sitt dagliga liv.
Blind tro
En stor skillnad mellan buddhismen och andra religioner är att i buddhismen ska man inte tro att någonting är riktigt och sant bara för att en auktoritet säger att det stämmer eller att det står i en helig bok. Man behöver bara tro att någonting är sant om man själv har upplevt det, har undersökt om det är riktigt och om man då finner att det verkar stämma. Man kan leva ett fullt etiskt och osjälviskt liv, ett i grunden meningsfullt andligt liv utan att ens ha en föreställning om en Gud. Det finns ingen skapargud, en skapare av livet och universum i buddhismen, inte eller den förståelse av en Gud som den ges i kristendomen eller i islam. På samma sätt finns det inte heller någon makt över moralreglerna, som t.ex. i kristendomen är skrivna i sten av Gud. I buddhismen kallas de för träningsprinciper eller föreskrifter, som man frivilligt åtar sig att följa. Den är från början till slut öppen för alla som har ögon att se med och ett sinne att förstå med. Istället för uppmana sina lärjungar att blint tro på honom, ville Buddha att man skulle undersöka hans undervisning som bjöd sökaren att själv förstå. Det var vilja att uppleva och förstå, inte blind tro som Buddha värderade. Buddhismen erbjuder dessutom en väg grundad på tolerans, öppenhet, altruism och harmonisk tillförsikt.