”Var öppen till förändringar, men håll fast vid dina värderingar”.
”Om du tror att du är för liten för att göra skillnad, försök att sova med en mygga i rummet”.
”Kärlek och medkänsla är nödvändigheter, inte lyx. Utan dem kan mänskligheten inte överleva.”
“Vår främsta uppgift i livet är att hjälpa andra. Och om du inte kan hjälpa de, skada åtminstone inte andra.”
”Människor vill bli älskade. Saker är är till för att användas. Anledningen till att världen befinner sig i ett kaotiskt tillstånd är att saker älskas och att människor används”.
”Min religion är mycket enkel. Det behövs inga tempel, ingen komplicerad filosofi. Den är att utöva kärleksfull vänlighet. I vår egen hjärna och hjärta finns vårt eget tempel.”
”Jag är övertygad att själva meningen med vårt liv är att vi ska sträva efter lycka. Alla människor söker något bättre i livet. Oberoende av vilken religion man tillhör eller om man inte alls är troende eller har tillit, vill man bli lycklig ”
”Om du konfronterar ett problem istället för att undvika det, har du bättre utgångsläge att hantera problemet, att bedöma problemets karaktär och omfattning. Det kan liknas med att du i en strid är helt okunnig om fiendens tillstånd och kapacitet. Är du helt oförberedd kanske du blir paralyserad av rädsla.”
”Om du håller fast vid en attityd av medkänsla och värme, öppnar du din inre dörr. Denna känsla skapar en öppenhet. Du upptäcker att alla människor har samma känslor och önskningar som du. Du får lättare en god relation med de och känner en ömsesidig vänskaplighet. Om du lider av bristande självförtroende eller otrygghet försvinner de också.”
”Medkänslan är en av de egenskaper som främst skänker livet mening. Den är källan till lycka och glädje, den grundlägger ett gott hjärta. Genom vänlighet, sanning och genom rättvisa mot andra gagnar vi oss själva. Detta behöver man inte väva några komplicerade teorier omkring, det handlar om sunt förnuft. Det går inte att förneka att vår egen lycka är oupplösligt förbunden med andras lycka. Det går inte att förneka att vi själva lider om samhället lider. Inte heller går det att förneka att ju mer våra hjärtan och sinnen är påverkade av illvilja desto olyckligare blir vi. Sålunda kan vi avfärda allt annat; religion, ideologi, all vedertagen visdom. Men vi kan inte undkomma det faktum att kärleksfull vänlighet och medkänsla är nödvändigt för att uppnå lycka.”
Dalai Lama svarar på frågan vad som förvånar honom mest;
– Människan. Hon offrar hälsan för att hon ska tjäna pengar. Sedan offrar hon pengar för att få tillbaka hälsan. Och så är hon så angelägen om sin framtid att hon inte njuter av nuet. Följden blir att hon inte lever i nuet och inte heller i framtiden. Hon lever som hon aldrig ska dö. Och så dör hon utan att någonsin ha levt.
Tenzin Gyatso
Den nuvarande Dalai Lamas namn är Tenzin Gyatso och är född 1935. När Tenzin Gyatso, då bara ett litet barn, fick se föremålen som hade tillhört den avlidne 13:e Dalai Lama ropade han omedelbart ”De är mina, de är mina”. Man gjorde även en kroppsundersökning och upptäckte en rad av den föregående Dalai Lamas fysiska kännetecken. Tenzin Gyatso påbörjade sin utbildning som var väldigt intensiv och omfattande. Runt 1950 började det politiska landskapet i Tibet förändras. Tenzin Gyatso avslutade sina studier först när han ansågs fullutbildad vid ca 25 års ålder. 1959 ockuperade Kina Tibet, sedan dess tror man att ca 1,5 miljoner tibetaner har dött till följd av maktövertagandet. Kineserna slog ner den väpnade revolt som tibetanerna försökte göra, flera tusen tibetaner blev dödade. Av rädsla att också bli dödad flydde Tenzin Gyatso till Indien. Den dåvarande indiska premiärministern Nehru lät Tenzin Gyatso och de tibetaner som flydde med honom bosätta sig i Dharamsala. I Dharamsala bor det nu ca 150 000 tibetaner, flera tusen flyr fortfarande årligen från sina hem i Tibet. Flykten sker över bergsmassiven i Himalaya och under fruktansvärda förhållanden. Flykten tar flera veckor och många fryser ihjäl. I Dharamsala finns också den tibetanska exilregeringen, som Tenzin Gyatso var ledare för. Där har tibetanerna försökt bevara sitt språk, kultur, konst och religion. Eftersom Tibet nu har tagits över av Kina, har Tenzin Gyatso sagt att om han blir återfödd kommer det inte bli i ett land som kontrolleras av den nuvarande regimen i Kina eller i något land som inte är fritt.
Dalai Lama Tenzin Gyatso är den 14:e Dalai Lama, han fick Nobels Fredspris 1989 för sin icke-vålds princip som han har hållit fast vid i över 50 år. Han har med fredliga medel gjort motstånd mot den kinesiska ockupationen av sitt land. Dalai Lama har gjort det trots vetskapen att många tibetaner skulle ta till vapen i sin kamp mot Kina för att kunna återinsätta honom som sin ledare. Liksom Gandhi värderar Dalai Lama människan alltför högt för att tro att våldsmetoder skall kunna lösa problemen. Hans övertygelse är att det inom alla människor, även de grymmaste, finns resurser av medkänsla, sanningslidelse och rättskänsla. Dalai Lama har vid upprepade tillfällen givit uttryck för uppfattningen, både för sina landsmän och i internationella sammanhang, att fienden är en av de bästa lärarna på den andliga vägen. Endast av fienden kan man lära sig tålamod, självbehärskning och fördragsamhet. Fienden drar fram de negativa sidorna hos oss själva i ljuset och ger oss en chans att bearbeta dem, har han ofta sagt.
Dalai Lama står för ett synsätt som för det mesta inte kommer fram i vårt samhälle, istället ser vi hela tiden bevis för människans illvilja, okunskap och maktbegär. Inte sedan Mahatma Gandhi har det funnits en folkledare med en så djup insikt i vad ett freds- och icke-våldsbudskap betyder.
Idag är Dalai Lama en av de mest kända och vördade andliga ledarna på planeten. I hans samtal sommaren 2021 med den bästsäljande författaren och mångåriga buddhistutövaren Daniel Goleman speglas hur buddhismen kan bidra till västerländsk neurovetenskap, psykologi och utbildning. Du pratar ofta om hur gammalt indiskt tänkande kan bidra till modern utbildning. Vad är det som saknas?
Modern utbildning är mycket orienterad kring yttre saker, materiella ting. I väst finns det inte mycket begrepp eller idéer om att arbeta med vårt sinne, men i den indiska traditionen finns det ett helt annat tänkande; Buddha sa själv: ”Mina anhängare ska inte acceptera mina läror av tro på mig, utan genom egen undersökning.”
All okunnighet bygger på ingen eller endast ytlig förståelse. För att minska okunnigheten måste vi undersöka en djupare verklighet. Buddhas läror handlar om den här verkligheten, det handlar inte bara om en tro – vi måste också använda vår intelligens och förståelse. Tro och intelligens måste kombineras. I ett arabiskt muslimskt land och i ett kristet europeiskt land förlitar man sin tro främst på en skapargud, medan det i Indien ser annorlunda ut. I buddhismen t ex beror allt på dig själv. Buddha kan inte rädda dig, kan inte skydda dig. Du måste själv själv träna och arbeta med ditt eget sinne, dessutom redogjorde Buddha för hur man går till väga.
Indien har haft nästan tre tusen år av icke-våld, ”ahimsa”, baserat på ”karuna”, medkänsla. I Indien utvecklades också ”shamatha”-”enda spetsigt sinne”-och ”vipashyana”, ”utredning”. Sedan kom Buddha, han undervisade enligt med människors olika mentaliteter, buddha-dharma blev mycket omfattande, en sorts kunskapsinstitution. Tyngdpunkten låg på resonemang, diskussion och förståelse snarare än tro.
Att förklara sinnet genom hjärnan är inte tillräckligt. Sinnet är på en annan nivå. Den indiska traditionen, särskilt kunskapstraditionen, ger en uttömmande förklaring om sinnet och dess destruktiva känslor. Nu uppmärksammar ett antal forskare buddhistisk filosofi och buddhistisk psykologi. Jag hoppas att vi kommer att ta modern vetenskap och forntida indisk psykologi och att de två kombineras. Jag tror att vi kan tjäna mänskligheten mer effektivt och mer användbart på det sättet. Och vi kan göra det utan religion, bara kunskap om psykologi och om känslor. Det är helt enkelt hur man skapar sinnesro och ett lyckligt liv, i slutändan hur man skapar en fredlig värld, en lycklig värld. Indiens tradition är sekulär, vi skulle kunna undervisa på det sekulära sättet i skolorna.
Det som också är grundläggande är det altruistiska sinnet, att vi alla är lika, ” oneness” (se nedan) *. Alla åtta miljarder människor som lever på denna planet har likadana känslor och sinne. Vi har alla medkänsla. Fysiskt, mentalt, känslomässigt har vi samma potential.
*Berättelser från människor som har haft en NDU, Nära-döden-upplevelse (ej från intervjun med Dala lama):
”Jag såg inte bara vad jag själv hade varit med om, utan också känslorna och tankarna hos alla människor jag någonsin mött. Att betrakta mig själv genom deras ögon var en upplevelse som stämde mig till ödmjukhet.”
”Jag hade inte en återblick, utan ett återupplevande. För mig var det ett totalt återupplevande av varenda tanke jag någonsin hade tänkt, vartenda ord jag någonsin hade sagt och varenda handling jag gjort; plus effekterna av varje tanke, ord och handling på varenda en av dem som jag någonsin hade kommit i kontakt med, oberoende av om jag kände dem eller ej. Inte minsta detalj saknades. Om det finns ett helvete, så anser jag att detta var helvetet.”
”Återblicken på livet är det pris du betalar för att få komma till ljuset, men ljuset hjälper dig med den allra största och mest ömsinta medkänsla och kärlek. Du blir inte straffad; du blir visad, så att du kan lära dig.”
Från tidningen ”Tibet” av David Ståhl
”Vad är det som gör Dalai Lama så populär i hela världen? Hur kan han fylla hela Globen i Stockholm, huvudstad i vad som ofta sägs vara världens mest sekulariserade land? Vad är det som han har, som andra religiösa ledare inte har, i alla fall inte i samma utsträckning? Svaret måste bli att det finns många samverkande faktorer; den tibetanska kulturens och Dalai Lama-institutionens exotism, att dessa utgör en spegel för åhörarnas projektioner, såväl positiva som negativa. Dalai Lama är en anspråkslös människa, en ”en enkel buddhistisk munk” som han själv ofta säger, han är humoristisk, charmig och varmhjärtad. Men en faktor som endast snuddas vid är att han har en mycket stark utstrålning, det vi i Väst kallar för karisma, i Indien för aura. Denna utstrålning har jag (David Ståhl) själv fått erfara vid mina möten med honom, inte minst under besöket i Sverige 1988. Den kommer av att han lever på ett helt annat andligt plan än vi vanliga människor. Han har mycket mer visdom, han står över många av de futtigheter som vi andra plågas av. Det är något som känns när man vistas i hans närhet.
Dalai Lama har ett enkelt sätt och han kommer från en enkel bakgrund. Han gillar att umgås på ett naturligt sätt med vanliga människor, han gillar djur. Samtidigt är han mycket lärd inom den buddhistiska filosofin, och tillämpar den buddhistiska läran på vardagens händelser. Denna kombination av vardaglig enkelhet och avancerad filosofi och visdom är ovanlig för oss västerlänningar. Han har ett oefterhärmligt sätt att uttrycka sig, som en gång när han hade berättat om de klassiska buddhistiska mästarnas nästan livslånga ansträngningar innan de nådde upplysning. Hans slutkläm var att dessa mästare ansträngde sig dygnet runt i årtionden, men vi däremot vill nå upplysningen med lite ansträngning! Eller då han föreläste i en skolklass i Sigtuna. Då han slutat frågade han ”Tycker ni det verkar vettigt? Om inte, så glöm alltihop!””…
Från tidningen ”Sökaren” av Sture Magnusson
”Han kanske närmast kan beskrivas som mysig farbror och han beskriver också sig själv som en vanlig människa, som vem som helst. Och så kliar han sig då och då eftertänksamt, gärna på huvudet eller på den arm som munkdräkten lämnar bar. Ärmlösheten är en symbol för fattigdom, enkelhet och ödmjukhet. Munkdräkten kommenterar han också ibland – och skrattar ett litet fnittrigt skratt, som smittar av sig. Publikens skratt växer fram, eller rullar som vågor, vilka börjar små och till sist brusar breda och höga. Man skrattar litet åt det han säger, mer åt hur han säger det och mest åt hur han sen skrattar själv. Och så skrattar Dalai Lama en gång till liksom åt att publiken skrattar. Och då skrattar publiken ännu högre, och ännu fler faller in. Det är som att det tar lite tid innan alla har fattat att man faktiskt kan skratta både med och åt Dalai Lama. Han tar inte illa upp. Tvärtom verkar han smått självironisk och road av tanken på den nästan lite löjliga figur han målar upp av sig själv. Han säger om dräkten att den är så bra, eftersom han aldrig behöver grubbla över vad han ska ha på sig! Det är alltid samma dräkt.”
Historia
Dalai Lama (Oceaner av Visdom) är överhuvud för tibetansk buddhism och har traditionellt också varit den politiska ledaren för Tibet fram till 1959, då kineserna tog över kontrollen. Hans officiella residens var Potala slottet i Lhasa, huvudstaden för Tibet. Dalai Lama tillhör Gelupga-traditionen av tibetansk buddhism (en av fyra i Tibet), vilket också är den största och mest inflytelserika traditionen i Tibet. Det har bara funnits 14 Dalai Lamas i buddhistisk historia, den första och den andra Dalai Lama fick titeln efter deras död. Den första Dalai Lama föddes 1391 och tros vara en inkarnation av Avalokiteshvara (medkänslans bodhisattva). En bodhisattva är en upplyst person som fördröjt sitt inträde till det slutgiltiga nirvana för att i livet på jorden kunna hjälpa andra människor. Enligt buddhistisk tro är den nuvarande Dalai Lama en reinkarnation av den föregående Dalai Lama som bestämde sig för att återfödas till det här livet. En person som blir återkommande återfödd kallas ”tulku” i Tibet.
Att utse en Dalai Lama
Efter en Dalai Lamas död har det traditionellt tillhört ”Höga Lamorna” av Gelupga-traditionen och Tibets regerings ansvar att hitta den avlidnes reinkarnation. Det finns flera sätt att lokalisera orten och vem den nya reinkarnationen kan vara. Orten har alltid legat i Tibet. (Den tredje Dalai Lama var från Mongoliet). Den här processen kan ta flera år. När väl pojken har hittats lägger lamorna fram föremål som de har tagit med sig, en del av de föremålen har tillhört den avlidne Dalai Lama. Om pojken väljer föremål som har tillhört den föregående Dalai Lama är det ett tecken på att lamorna har hittat rätt.