Merit – ”Punna”

Buddha insåg att människor kan bli helt uppslukade och övermannade av begär, ilska och villfarelse, att man helt tappar kontrollen. Gör man det kan man orsaka skada på sig själv och andra – man blir omänsklig. Buddha insåg också att de flesta människor har förmågan att agera osjälviskt, med vänlighet och medkänsla, att det mänskliga sinnet kan vakna upp och att man kan agera som en människa. Dessutom förstod Buddha att det ligger inom mänsklig förmåga att utveckla speciell kunskap genom en högre mental träning. Han utarbetade därför tre systematiska övningar, kända på pali som ”punna” eller merit. Genom att utföra meriterande handlingar ger de ett tydligt mänskligt sinne och utvecklar särskild kunskap och visdom.

Ge – ”Dana”
Att praktisera punna är grunden för ett upphöjt, rent och mänskligt liv. De tre typerna av punna är ”dana, shila” och ”bhavana”. Dana eller generositet, se också http://joranbriding.se/dharma/ge-generositet-dana/, måste erbjudas utan förväntan på att få något tillbaka – och utan någon som helst bindning till det som ges. Detta befriar oss från alla egenintressen. Om vi dessutom ger med kärleksfullhet och medkänsla, frigör dana sinnet från ilska och grymhet. Ju mer vi tränar dana, desto mindre kommer vi vara benägna att utföra skadliga handlingar. Du kommer att finna det lätt att avstå från att döda, stjäla och andra starkt skadliga beteenden. Således är dana en grund för etik och ett moraliskt handlande.

Etisk disciplin – ”Shila”
Dana ensam kan dock inte rena alla våra fysiska, verbala och mentala handlingar. Därför utarbetade Buddha en andra punna: shila eller etisk disciplin, se också http://joranbriding.se/dharma/buddhistisk-etik/. Shila är också en systematisk träning, att försöka leva efter de fem buddhistiska föreskrifterna; som positivt betyder att utföra kärleksfulla handlingar, att vara frikostigt generös, att vara förnöjsam och inte utnyttja någon sexuellt, att tala sanningsenligt och mjukt och till sist att ha ett klart sinne och inte inta medel som fördunklar det.

Shila betyder att vi kan kontrollera vårt fysiska och verbala beteende. Som människor är vi sociala djur som lever med andra levande varelser på denna planet. Självklart vill alla kännande varelser inte skadas. Varje människa måste därför själv kontrollera sina handlingar och hur man talar; ingen annan gör det åt oss. Vi kan behöva mod för att hålla tillbaka den starka impulsen att skada. Den ”gyllene regeln” formuleras i buddhismen: ”Skada inte andra med sådant som skulle skada dig själv.”  Se också http://joranbriding.se/om-buddhismen/jamfort-med-andra-religioner/ 

Skam
Det kan låta konstigt för vissa västerländska öron, men i buddhistisk kultur anses en känsla av moralisk skam vara hälsosam och lämplig. Moralskam är retrospektiv, om vi inser att vi har gjort skada, kommer denna moraliska skam att få oss att uppträda annorlunda nästa gång. Att känna flygskam har alltså sin relevans om man avstår från att ta flyget.

Faktum är att shila är bra från när vi föds till det ögonblick vi dör. Det är en av de viktigaste uppgifterna en människa kan utföra. Shila behövs inte bara för buddhister. Det behövs för hela mänskligheten, det gör en person till en riktig människa. Utan shila som bas är det inte lätt att koncentrera sinnet och utveckla högre kunskap. När vi övar på att kontrollera våra handlingar kommer vi att känna hur farliga och smärtsamma tendenser till begär, ilska och villfarelse är. Shila försvagar dessa tendenser. Men för att rengöra och lyfta våra sinnen grundligt utarbetade Buddha en tredje typ av förtjänstfull övning; ”bhavana” (odla/kultivera) mental utveckling. Om vi genomför träningen bhavana kommer vi att finna att vårt sinne blir rent och klart. Den som praktiserar bhavana regelbundet får en ”en mänsklig mentalitet”  och kan fortsätta utveckla visdom.

Dana är grunden för shila. Shila är som en mun för oss att ta in den goda och närande maten av bhavana och visdom. Om vår mun är skadad eller full av sår, kommer det att vara svårt att äta och dricka; om vi inte har en mun alls är det omöjligt. Men av de tre punnorna är den absolut viktigaste shila – för shila skyddar vår individuella värld såväl som den större världen omkring oss.

Handlingar har konsekvenser
Det är kan vara värt att kontemplera att all skada som människor orsakar. Tänk om bara hälften av människorna i världen slutade döda, stjäla och bryta mot de andra föreskrifterna. Hur lugnt det skulle vara! Om vi ​​värnar renheten och undviker missgärningar och istället mera värdesätter konsekvenserna av våra handlingar som kommer från att hålla shila, kommer alla säkert att vilja göra en personlig ansträngning. Shila har de egenskaper som en viktig uppgift måste ha;

Det måste göras; det behöver inte ångras.
Det måste göras av dig själv, inte överlämnas till andra.
Det måste göras vid rätt tidpunkt och regelbundet.