Buddhistisk meditation

”I allt väsentligt handlar medvetenhet om att odla ett kontinuerligt flöde av positiva skickliga sinnestillstånd, meditation är det systematiska utvecklandet av dessa tillstånd”
Sangharakshita

Varför meditera?

Buddhistisk meditationen ger dig en ökad medvetenhet som hjälper dig att handla mer kreativt, vilket i sin tur förstärker det känslotillstånd som ligger bakom handlingen och ger näring åt fortsatt positivt handlande. Samtidigt ger dig den buddhistiska etiken dig riktlinjer som hjälper dig att inse vad handlingar leder till, samt lägger tonvikten på positiva sinnestillstånd istället för negativa. Du behöver inte hela tiden vara koncentrerad på meditationsobjektet och inte heller oroa dig över enskilda meditationspass, istället borde du tänka mera på att det du utvecklar och odlar i meditationen också sprids till resten av ditt liv. Många sammanknippar buddhism med meditation, även om det är centralt leder inte enbart meditation till upplysning. Du måste även praktisera etik och visdom, för att därigenom nå det slutliga målet, en insikt i tillvarons natur.

Stöd
Vi närmare oss alla meditationen av olika skäl. Vi kanske har en känsla av att den hjälper oss på något sätt, vi kanske vill bli mer avspända eller vi kanske vill kunna njuta mer av livet. Vi ser att det i själva verket inte finns någon gräns för vad vi kan åstadkomma eller bli, utöver den vi själva sätter upp. Vi kan få ett hum om att vi kan befria oss från negativa tillstånd och istället känna friheten att leva mer kreativt i världen. Du kommer säkert upptäcka att du behöver andras stöd i dina ansträngningar, stöd från andra som också känner att detta är den enda väg som är riktigt värd att vandra.

Tankar
Du kanske tror att meditation handlar om att utplåna tankarna, att göra sinnet tomt. Låt inte heller dina tankar och distraktioner styra ditt vanliga sinne. Det är okej att du tänker, dagdrömmer eller dåsar till så länge de uppmuntrar positiva känslor. Men du behöver inte greppa tag om tanken eller drömmen, försök istället släppa de. Se tanken eller drömmen som moln, acceptera att de finns där, låt de passera, upplösas och försvinna. Om negativa tankar dyker upp, reflektera över det faktum att de står i vägen för vishet och de inte leder upplysning.

Handlingar
I meditationen börjar du uppleva, se och känna att det är känslor som ligger bakom ditt handlande. Du kan ganska lätt kontrollera dina handlingar, det är heller inte omöjligt att ha kontroll över sitt tal men att behärska sinnet och tankarna är mycket svårare. När du uppmuntrar positiva känslor och handlar utifrån vänlighet och klarhet, påverkar ditt sinnestillstånd dessa handlingar. En del kanske ser meditationen som en sorts flykt och känner sig illa till mods av tanken på att du medvetet försöker omvandla ditt sinne. Många kan känna sig hotade eftersom dom känner att det är en sida av sig själva som dom alltid förnekat. 

Triratna

I Buddhistiska gemenskapen Triratna (Triratna betyder de tre juvelerna) lär vi ut i huvudsak två meditationstekniker, i båda fokuserar man på ett objekt. De heter Uppmärksamhet på andningen och ”Metta bhavana”. I Uppmärksamhet på andningen fokuserar man förstås på andningen, i Metta bhavana på en känsla. Metta brukar översättas till ”kärleksfull vänlighet”, bhavana betyder odlande eller kultiverande. 

Andningen
I ”Uppmärksamhet på andningen” meditation är avsikten är att träna upp förmågan att bli mer och mer fokuserad och koncentrerad på objektet, andningen. Uppmärksamhet på andningen består av fyra stadier. I de två första räknar man andetagen tyst för sig själv, man räknar upp till tio, sen börjar man om från början igen. Tappar man räkningen eller förlorar koncentration börjar man bara om från början igen, utan att fundera på varför. I dom sista två stadierna släpper man räknandet.

Känsla
I ”Metta bhavana” meditation är avsikten att träna upp förmågan att fokusera på att känna metta, kärleksfull vänlighet. ”Metta” är pali, ”maitri” säger man på sanskrit, ”bhavana” betyder odlande eller kultiverande. Metta bhavana består av fem stadier, i samtliga stadier finns den här mettakärleken och den dominerar alla stadier. I de första fyra tänker man på och odlar metta till en specifik person, i det sista och femte stadiet utvecklar man metta till alla de här fyra personerna samtidigt och sedan låter man den här känslan expandera utåt. 
Jag tänker på respektive person i varje stadie samtidigt som jag låter den här mettakärleken genomsyra allt. I det femte och sista stadiet bjuder jag in de här fyra personerna till mitt mentala rum; jag själv, den goda vännen, den neutrala och den svåra personen. Över oss alla skiner den här solen/ljuset (se nedan), och vi får lika mycket av solstrålarna, oberoende vad vi sagt eller gjort. Sedan låter jag den här mettakärleken också gälla allt levande  i min närhet, i Stockholm, Sverige och så vidare. 

Metta

Vill säga lite om ”metta”, därför att det är så fundamentalt i livet. Den här mettakärleken lyfts fram och betonas starkt inom buddhismen, även i andra religioner, metta är också väldigt viktigt för mig själv. Jag ser metta som ett ljus, en sol, som jag försöker visualisera och föreställa mig. Det här ljuset får alla uppleva och alla får också lika stor del av ljuset. Metta brukar, som sagt, översättas till kärleksfull vänlighet men det är inte en romantisk eller sexuell form av kärlek, istället kan metta liknas med den kärlek som en mor känner för sitt barn, hon kan kanske ge sitt liv för sitt barn. Metta är är ovillkorlig och förbehållslös, den är dessutom allomfattande och utan gränser. Allt levande får den här kärleken, även allt icke levande, som t.ex klimatet och miljön. Det spelar alltså ingen roll vad eller vem man är, vad man gjort, sagt eller tänkt. I buddhismen säger man ibland att vi lever och bor i etisk universum. Den här mettakärleken finns överallt i hela universum. Eftersom allt är beroende av något eller av någon annan, allting hänger ihop och att vi människor består av exakt samma beståndsdelar som också finns i resten av universum, så finns metta inom en själv, samtidigt som det kommer utifrån.

Vatten

I meditationen försöker man lugna ner och stilla sinnet. Jag ska ta en liknelse, om du håller i en mugg med vatten och försöker hålla vattnet i muggen stilla kommer du aldrig lyckas, för förr eller senare kommer du att röra dig. Om du däremot ställer ner muggen på marken och släpper fasthållandet i muggen, så kommer vattnet så småningom att bli lugnt och stilla. Det gäller också sinnet, om du bara försöker vara, om du släpper taget på alla ”måsten”, så kommer sinnet också bli lugnt och stilla. Man säger ju ”att tiden läker alla sår”, det gäller också i det här fallet.

Räkna

Ett annat sätt att stilla sinnet är att räkna dina in- och utandningar från 1 till 10 om och om igen tills det att du känner dig stabil nog att släppa taget om räkningen. Fortsätt att praktisera regelbundet och du kommer finna att de gånger som meditationen är svår blir färre och de gånger den är enkel blir fler. Det är som att springa en lång sträcka, ingen klarar av hela sträcken på en gång utan först ha sprungit kortare sträckor. Meditation behöver träning och övning precis som löpning.

Balans

Vi behöver också ha i meditationen en balanserad ansträngning. För att få en bild av hur en balanserad ansträngning kan se ut ska jag ta ett exempel med ett ägg. Håller du ägget för hårt går det sönder, håller du ägget för löst tappar du det och då går det också sönder. Du måste alltså hålla ägget lämpligt hårt. Ett sätt att se på balans i meditationen är att dela in den i tre områden; kroppen, sinnet och känslor. Alla dessa tre faktorer behöver vara närvarande för att vår upplevelse ska kännas tillfredsställande. Känslorna är en sorts bro mellan kroppen och sinnet.

Delvis från ”Buddhistisk meditation” av Paramananda

Från ”The Experience of Insight” av Joseph Goldstein
”Du har inlett en resa, en resa in i sinnet. En resa med utforskning och upptäckter av vem vi är och vad vi är. De första stegen, de första dagarna i vår praktik är svåra. Man känner rastlöshet, trötthet, leda, lathet eller tvekan. Du kanske t.o.m. ångrar att du ens blev intresserad av att börja. De inledande stegen är svåra för alla. Det andliga sökandet vi har påbörjat är ovanligt och ett värdefullt åtagande, så var försiktig men försök ändå bevara din strävan genom svårigheterna. Var medveten i varje ögonblick, var helt uppmärksam på vad som händer. Det finns ingen mystik, vägen är tydlig och okomplicerad. Det är ingen annan som kommer att genomgå vägen åt dig, du måste själv beträda den. Den högsta formen av lycka är känslan av insikt, att förstå hur allt hänger ihop. Det finns ett stort välbehag i vetskapen att det kommer från ett nybörjarsinne, från ett obetingat sinne, ett sinne som upplever saker och ting utan att först tänka. Man känner lycksalighet när man uppfattar allt med ett nybörjarsinne, man ser varje nytt ögonblick med nya ögon, upplever allt friskt och fräscht.

Att förstå och praktisera Dharma är förunnat mycket få människor i världen. De flesta människor drivs av okunnighet och begär, omedvetna om möjligheten att undkomma ”livets hjul” (samsara), (det oändliga kretsloppet av begär efter olika former av njutning som låser sinnet fast i förvirring och okunnighet). När vi lär oss att släppa taget, kommer vårt sinne att kännas mycket lättare. Det finns ingen oro eller anspänning, för vi vet att vi själva har möjlighet att befria oss från det betingade i livet, från vårt slaveri i att hela tiden vilja ha sinnesnjutningar. Att utveckla insikt innebär att man erfar obeständigheten inom en själv, att inte desperat klänga sig fast, att släppa taget från kroppsliga sinnesnjutningar. Att utveckla insikt innebär att vi utrotar begär, hat och illvilja samt okunnighet och villfarelse.

Dagliga aktiviteter
Det är viktigt att man utvecklar ett jämnt och genomträngande medvetande som uppmärksammar allt du gör, från det du vaknar upp ända tills du går och lägger dig igen. Vid uppvaknandet var uppmärksam på ”upp-ner”, från det första ögonblicket bli medveten om rörelserna som krävs för att gå på toaletten, att sitta på toalettstolen och igen stå för att gå och äta frukost. När du går till sängen för att sova var uppmärksam på ”upp-ner” ända till det sista ögonblicket innan du somnar. Den här uppmärksamheten är mycket förmånlig för din meditationspraktik. Om du odlar en stark medvetenhet under dagens alla aktiviteter hjälper det att påminna sinnet att vara koncentrerat och stilla. Det är den här sortens beslutsamhet och jämnvikt som kan leda till insikt och upplysning. Var medveten om vem som är involverad. Det är inte någon bakom, det är inte någon som äter – det är endast en följd av avsikter, rörelser, smaker, känslosensationer, etc. Det är helt enkelt vad vi är. Och genom att vara medveten och uppmärksam på flödet befriar du dig från din självbild. Man vet inte när okunnighetens dimmor skingras, det kan till och med hända när du lägger dig för att sova. Var medveten och uppmärksam i varje enskilt ögonblick, var vaken och öppen på vad som kan hända.

Hinder
Ett av dom största hindren på vägen är det tvivlande sinnet, det ger en oförmåga som står i vägen för att kunna se klart. Tvivel uppkommer ofta om det man gör är riktigt eller om ens förmåga att göra saker och ting korrekt. Erkännande är ofta det mest effektiva och kraftfulla sättet att övervinna hinder och tvivel. Det bästa sättet att hantera hindren när dom konfronterar oss på vägen, är att erkänna deras existens, att försöka se dom klart och tydligt i varje ögonblick. Om ett begär uppstår, inse att du har ett begär i sinnet. Försök omedelbart att känna igen det särskilda hindret som har uppstått, om det är ilska, lättja, rastlöshet eller tvivel. När tankar uppstår i sinnet bli bara medveten om dom, men bli inte indragen i innehållet, analysera inte, bry dig om att förstå varför dom uppkom; bli bara medveten om att ett ”tänkande” har skett. Det kan vara hjälpsamt att mentalt göra en anteckning att tankar har uppstått. Observera utan att döma, reagera inte på innehållet, identifiera dig inte, tänk inte att det är du som tänker; försök vara medveten på tankarna så fort dom uppstår och inte strax efter. När dom kommer notera dom noggrant och med precision samt också med balans och jämvikt; om du gör det har tankarna inte kraft att störa sinnet.

Tålamod och jämnmod 
Var tålmodig och fördragsam med alla men framförallt med dig själv. Låt dig inte bli nedslagen eller modfälld över dina misslyckanden och brister utan res dig alltid upp med nytt mod. Det finns inget bättre sätt att uppnå ett andligt liv än att oavbrutet starta om från början igen och aldrig tro att du inte har gjort tillräckligt. Att vara tålmodig och att vara i jämvikt betyder att ha ett balanserat sinne, oberoende av vad som händer; att alltid kunna vara lugn, avslappnad och vaken. Drivs inte av handlingar som ditt begär leder dig till, varje begär som kommer till vårt sinne framtvingar ett handlande och du blir bunden till begärets hjul. Ingen gör det för oss, ingen kan upplysa någon annan, Buddhas upplysningen löste hans problem, det löser inte ditt, det pekar endast på vägen. Var och en av måste själva vandra vägen. Misströsta inte av vandrande tankar eller dagdrömmar. Varje gång du blir medveten om sinnets kringflackande för det mjukt tillbaka. Det spelar ingen roll hur ofta du blir medveten om sinnets flackande, för det bara tillbaka, tiden du mediterar är ändå värdefull. Tankar bör inte betraktas som hinder, dom är bara ett annat objekt för medvetenhet och närvaro, ett annat objekt i meditationen. Låt inte sinnet bli lättjefullt och driva iväg. Gör en kraftfull ansträngning, för att få en klarhet i vad som händer just nu.

Att inte röra sig
När du utför sittande meditation, och samtidigt håller kroppen stilla och inte rör dig är det en stor hjälp för att uppnå stillhet i sinnet. Ett medel för att få en stark koncentration och fokusering kan vara att som föresats bestämma sig för att under meditationen inte ändra läge eller position. Även om du känner dig rastlös, spänd eller fylld av motstånd mot smärtan eller irritationen känner du efteråt en stor tillfredställelse om du har fullföljt din föresats. Dom första gångerna blir säkert svåra, men om beslutet är orubbligt kan du observera vad som än kommer. Efter bara några få gånger blir det lättare att inte röra på sig och då känner du att koncentrationen och ansträngningen ger resultat.

Mod
Det krävs mod för att sitta med smärta, utan att undvika eller att gömma sig för den; att möta smärta helt och fullt övervinner rädslan. Det krävs mod för att tränga in i och undersöka smärtan, då kommer du att upptäcka sinnets och kroppens djupaste beståndsdelar. Det kan vara ganska förvirrande först för många av våra vanor kanske måste överges. Det krävs mod för att överge allt som du har hållit fast vid, för att uppnå en falsk säkerhet och trygghet. Det krävs mod för att konfrontera den inbyggda tryggheten i kroppens och sinnets processer. Det krävs mod för möta det faktum att vår kropps, i varje ögonblick, upplösning och försvinnande; att det inte finns någonting som kan stoppa den. Det krävs mod som av en oövervinnerlig krigare att inse att även jaget kommer att dö, mod att försöka uppleva den döden medan vi lever,.

Tystnad
Att prata distraherar din uppmärksamhet och skingrar din koncentration men att vara uppmärksam och fridfull lugnar sinnet. Mycket tal skapar en spiral som leder neråt, vi blir rastlösa, vi pratar mer och då har sinnet ännu svårare att fokusera, det leder i sin tur till att sinnet blir ännu mer oroligt. Förnya alltid din ansträngning att bevara tystnad, det är en energigivare som skapar en klarhet i sinnet vilket gör att allt blir tydligt, en hel rad av mentala och psykiska verksamheter som finns i sinnet blir ytterst klara och tydliga. Tystnad möjliggör att du blir medveten om livets alla med- och motgångar. Det är tystnad som fulländar din omvandling, energin som sparas kan användas till att utveckla uppmärksamhet och medvetenhet. Att vara lugn och att sakta ner är inte bara bra för dig själv utan också för människor i din omgivning, om du själv är uppmärksam och mer vaken påverkar du också andra. En retreat i tystnad har en perfekt balans, du kan i ensamhet arbete på ditt sinne samtidigt som du befinner dig i en stödjande atmosfär med andra med liknande mål. Att tillsammans med andra anstränga sig för att skapa en ensamhet runt dig själv kommer göra praktiken starkare.

Energi
Energi måste väckas av alla som vill vandra på vägen till frihet, den har en kraftfull verkan när den odlas och utvecklas för att övervinna lättja och slöhet i sinnet. Energi måste balanseras med stillhet. Det kan liknas med att stämma strängarna på en gitarr, det låter inte rätt om dom är för strama eller för lösa. Det gäller också för din praktik, du måste vara ihärdig och trägen men samtidigt måste du dessutom ha ett balanserat sinne som är avspänt och utan att bli tvingat. Om din praktik är regelbunden bygger varje moment vidare på det föregående, då tar det inte lång tid för sinnet att utveckla en stor styrka och en genomträngande kraft. Sinnet är mycket formbart. Om du arbetar med lera för att göra en kruka blir leran mjuk och är lätt att forma. När medvetenhet och koncentration utvecklas, blir sinnet också lätt att arbeta med och är flexibelt. Ett stort hinder som står i vägen för sinnets utveckling kan vara om du är spänd eller för ivrig och angelägen. Var mild och mjuk med dig själv men var uthållig för det kanske inte är uppenbart för dig men en stor förvandling kommer att äga rum.

Himlen
Himlen är klar och opåverkad, vad som än händer. Molnen kommer och går, vindarna kommer och går precis som solsken eller regn men himlen är ändå oförändrat klar och tom. Se sinnet på samma sätt, som klart och opåverkat, låt allting uppstå eller försvinna av sig självt. Då kommer sinnet att förbli opåverkat och avslappnat, bara observera förändringen.

Kroppen och sinnet
Var medveten om kroppens hållning, i samspelet mellan förändringar i väder och vind. Var känslig för hur mycket mat eller sömn kroppen behöver. Låt alla kroppens behov bli balanserade. Respektera sinnets känslor, tankar och olika mentala tillstånd. Fastna inte i sinnets tankegångar eller irrfärder, utan försök förbli klar, balanserad och opåverkad.

Intention
Intention finns i sinnet och är närvarande i alla delar i medvetandet, det är ett enträget uppmanande eller en sorts signal som föregår varje handlande. När det är dominerande, som det är mellan en radikal ändringen i hållningen, mellan sittande och ett stående eller mellan stående och ett gående, var uppmärksam. När du är medveten om intentionen har du möjlighet att välja om du skall agera på den. Så länge vi är omedvetna om intentionen följer ett handlande efter med automatik. Om det inte finns någon medvetenhet kan det komma ord utan vi ens hade den avsikten, det fungerar helt mekaniskt. Men när ditt medvetande blir skarpare blir du också mer uppmärksam innan du talar. Intention att prata uppstår om du är medvetna om det. Ett exempel när det gäller gående. Du har en avsikt att stanna innan du stannar, det finns en intention att svänga innan du svänger. Foten gör inte den rörelse som krävs för att svänga av sig själv, den svänger på grund av att det fanns en föregående avsikt eller ett syfte. Det är en opersonlig effekt av relationen mellan ”orsak och verkan”. Men, om du är omedveten om hur hela processen fungerar är det lätt att tro att det är någon annan som gör det. När du sätter dig, finns intentionen märkbart i varje moment. När du ändrar ställning finns det en avsikt och en intention att göra det. Om du sväljer finns ett föregående syfte och en intention. Om du öppnar ögonen finns en intention att öppna. Varje avsikt, syfte eller intention bör noteras.

Generositet
Att dela med sig är ett vackert sätt att relatera till andra. Vår vänskap blir starkare av generositetens kvalitet. Det blir ännu mer tydligt om du odlar givmildhet och generositet, att det blir en stark kraft till befrielse. Om du är begränsad och bunden av begär och gripande kan du släppa taget om du är givmild. Släpp taget från dina förutfattade uppfattningar eller hur du tycker att det borde vara. Släpp taget från bindningen till omhuldade yttranden, åsikter och meningar om saker och ting; om du gör det kommer innebörden i Dharma att uppenbaras. Att släppa taget, är att uppleva flödet av obeständigt.

Rent medvetande
Ett otränat sinne reagerar; klamrar sig fast vid det som är tilltalande, fördömer det som inte är tilltalande, griper efter det man tycker om, stöter ifrån sig det man ogillar. Ett otränat sinne reagerar med girighet och hat. Det är kvaliteten på sinnet som är grunden för en andlig upptäckt. Rent medvetande innebär att observera saker och ting som dom är, inte att välja, inte att jämföra, inte att värdera, utan att lägga in dina önskebilder eller förväntningar på det som händer; odla istället en medvetenhet som inte dömer och inte ingriper. Ett rent medvetande odlar hela tiden erfarenhetsmässigt, tankar, känslor, olika sinnestillstånd och bedömer andra människor, utan att känna sig bunden eller att känna motvilja. Att utveckla ett rent medvetande är inte begränsat till tiden när du sitter ner för att meditera. Ett rent medvetande är tillämpligt och passande för varje tillfälle i ditt liv. Det spelar ingen roll om du sitter, står, ligger, pratar eller äter. Du bör odla ett rent medvetande i alla tillfällen och situationer, i alla sinnestillstånd. Alla ögonblick i livet bör upplevas fullt ut och helhjärtat.

Insikt
Att utveckla insikt kommer inte från tankar, men från ett sinne utan mentalt pladder så att det har en klarsyn och tydlig vision. Insikt är en icke-intellektuell förståelse av hur allt hänger ihop, som ej kan beskrivas i ord. Den här sortens intuitiva förståelse har en absolut visshet eller självklarhet, den är inte produkt av en tanke eller bild utan av en klar förnimmelse och varseblivning hur allt ligger till. Hela processen att komma till insikt, att utveckla en förståelse, kommer när sinnet befinner sig i stillhet, insikt kan komma plötsligt: ”Aha, det är så allt hänger ihop och fungerar.”

Från ”The Experience of Insight” av Joseph Goldstein
(Inspirerat, redigerat och översatt av Jöran Briding).

Av Andrew Olendzki
”När Buddha säger, ”Jag vet inte om någon enda sak som bidrar till mer skada än ett obegränsat sinne”, menar han säkert delvis vår förkärlek för ”multitasking”. När sinnet försöker göra flera saker samtidigt gör det inte något av dem särskilt bra. Detta är ett empiriskt faktum som bevisats i ett flertal experiment, och det är lätt att testa själv. Försök att skicka ett sms-meddelande medan du lyssnar på radion samtidigt som du diskuterar något med din partner.

Det är inte så att sinnet är oförmöget till prestationer med parallell bearbetning – det är bara det att det inte leder till så bra resultat. I Pali-texterna jämförs medvetandeflödet med en bergsbäck som rinner snabbt nedför berget. Om det finns flera utlopp genom vilka vattnet sprids, blir det ganska lite vatten som kommer ner till slätten. Vår mentala energi är inte oändlig, vår uppmärksamhet minskar i direkt proportion till hur mycket sinnet splittras. Problemet är inte så mycket för lite uppmärksamhet som att uppmärksamheten sprids. Precis som vatten som sprider sig ut för att täcka en stor yta, desto grundare blir det ju större ytan är. Genom att försöka göra många saker samtidigt tränar vi sinnet att bearbeta information på ett sätt som kan vara effektivt, men till ett pris: vi kommer inte längre kunna vara djupt medvetna om vad vi gör.

Att vara djupt medveten om vad vi gör är själva kärnan i de buddhistiska lärorna, meditationen är så viktig för att samla och stabilisera sinnet. Koncentrationsövning, känd som ”samadhi”, består i att samla ihop och fokusera sinnet på ett fysiskt eller ett mentalt objekt. Vi gör detta utan att reflektera hela tiden, men i buddhistisk praktik uppmanas vi att göra det med avsikt och intention, med oavbruten energi och med konsekvens. Det är naturligt för sinnet att motstå sådan disciplin och dras till alla aspekter av upplevelsen som är ny, ovanlig eller mer intressant. Under evolutionens gång överlevde inte människor i naturen genom att ignorera inkommande stimuli; som fåglar eller ekorrar gör fortfarande, de uppmärksammar på både hot och möjligheter. Men de flesta av oss lever inte längre i en fientlig naturlig miljö, och hoten som möter oss i meditationen kommer från våra sinnen. Att kultivera mentalt fokus, att hela tiden återkomma till ett objekt och att försätta sig i allt djupare tillstånd av stillhet hjälper till att gradvis lugna ner och samla sinnet i medvetandets kraft.

Enligt det buddhistiska sättet att se på saker och ting är varje ögonblicks medvetande en värdefull gåva. Medvetenheten i sig är det grundläggande mänskliga tillståndet och som sådan förtjänar den att vårdas omsorgsfullt. Att sitta tyst i en lugn miljö, släppa olika störningar och distraktioner som strömmar genom medvetandet och ta till vara ögonblicket av fullständig koncentration, detta är en sysselsättning med djupt inneboende värde, en estetisk upplevelse utöver ord. Ju mer fokuserat, stabilt, upplyst och uppmärksamt sinnet är, desto djupare upplevelse.

Vår samtida syn på medvetandet är annorlunda än detta, det anses vara mindre viktigt. Det är som om själva utförandet av uppgiften är värdefullt, medan kvaliteten på medvetenheten som dessa uppgifter utförs i är irrelevant. Man kan tillbringa hela dagen genom att göra detta, strängt upptagen, bara för att koppla av på kvällen genom att försöka hålla jämna steg med bilderna som blinkar på tv skärmen flera gånger per sekund. För många av oss är de djupa tillstånden av lugn vakenhet som sinnet kan ha, helt okända. Ja, det förvirrande och splittrade apsinnet kan utföra bra handlingar men också göra stor skada. Men sinnet kan också vara lugnt, samla kraft, vända blicken inåt, och i sådana fall kan man lära känna sig själv och livet djupt, många kallar det visdom.

Buddha sa, ”Jag känner inte till en enda sak hälsosammare än att göra en sak i taget.”

Det är viktigt att sinnet mår bra. Det är ett välkänt faktum att en vilsam kropp är friskare än en kropp i ständiga tillstånd av stress. Man vet att ett vilande sinne är hälsosammare än ett sinne med ångest, tvång, missbruk och andra liknande tillstånd. Det är också så att ett fridfullt och lugnt samhälle är hälsosammare än ett med spänningar, fördomar och exploatering av människor. Stäng radion, telefonen, datorn och TV:en; sitt bekvämt på en lugn plats och koppla av i kropp och själ; andas in, andas ut, försök att släppa alla tanketrådar och distraktioner som stör ditt sinne och medvetande. När du gör detta kommer du att finna att sinnet gradvis blir lugnare, mer fokuserat och koncentrerat samt kraftfullare.

Jag hoppas att vi får en chans att uppleva allt det här någon dag. Frid i sinnet och fred i världen är möjligt.

Buddha har sagt: ”Jag vet inte om någon enda sak som är mer befrämjande för välbefinnande än ett utvecklat sinne.”

Andrew Olendzki
Professor vid Lesley University
(Inspirerat, redigerat och översatt av Jöran Briding)