Buddhistisk etik – ”Shila”

4.liggandeBuddha

Eget ansvar
Etiken i buddhismen skiljer sig mycket från den abrahamistiska (kristna/judiska/islamiska) då buddhistisk etiks mål är att ge levnadsråd till människor, inte regler som är utställda av en gud. Detta för att de ska kunna generera så bra karma som möjligt. Det är alltså inte fråga om rätt eller fel, snarare om konstruktiva eller destruktiva handlingar eller som de kallas i buddhismen, ”skickliga/oskickliga” – de som leder till lycka och de som leder till det motsatta. Många västerlänningar har vant sig vid att tänka, att vara etisk och/eller laglydig är att följa en uppsättning regler som någon högre auktoritet försett oss med, oavsett om denna auktoritet är våra föräldrar, samhället eller en gud. Buddhistisk etik å sin sida ber oss ta ansvar och själva aktivt välja och följaktligen också bestämma vilken sorts människa vi vill vara. En viktig del i detta är att bestämma en moralkodex och sedan uppriktigt sträva efter att hålla sig till den. 

I handling
Utöver Buddhas muntliga undervisning tog man även hänsyn till hur Buddha var som människa, vad han gjorde. Den muntliga undervisningen gav uttryck för hans lära medan hans liv och handlingar gav uttryck för hans medkänsla. Med tiden växte det fram en bild av upplysningens fågel som bärs upp av medkänslans och visdomens vingar, en fågel måste ju ha två vingar för att kunna flyga. Bara kunskap kan vara farlig därför att enbart kunskap utan etik, ”shila”är som ett svärd i handen på en arg person. Den som är lärd, som bara är beläst, kan göra mycket ont. Man måste även ha medkänsla.

Sträva mot det skickliga
Att besluta sig för att vara buddhist är att ge högsta prioritet åt att växa mot upplysning. Därför behöver vi leva ett liv som snarare hjälper än stjälper detta växande. Ett liv där våra ideal kommer till uttryck. tyngs många här i väst av irrationella skuldkänslor som kommer från religiösa föreställningar som ser Gud som en kosmisk dömande auktoritet vilken betraktar våra normala biologiska drifter som onda. Sådana attityder kan leda till en djupt rotad känsla av att fundamentalt sakna värde. En så negativ syn på sig själv och därmed indirekt på andra människor gör det svårt att se sunt på etik som uppmanar till en öppen, lycklig, tolerant och kärleksfull attityd till livet. Naturligtvis innebär inte det faktum att många människor lider av icke önskvärda och irrationella skuldkänslor att skuld aldrig skulle vara rationell eller till och med önskvärd. Det kan vara rimligt och faktiskt skickligt att känna sorg, besvikelse och ånger om man inte lyckas inte lyckas handla på ett skickligt sätt utan skadar sig själv och andra.

Ingen dömande gud i buddhismen
Det finns alltså ingen dömande Gud i buddhismen. Handlingar får sina konsekvenser ändå, även om det ibland kan vara svårt att se de samband som leder fram till att vi antingen upplever lycka eller lidande. Vi formar själva våra liv och som buddhist anser man att vi lever i ett etiskt universum. Handlingar har konsekvenser enligt universella principer. Det kan förvisso vara svårt att förutse konsekvenserna, men man kan direkt se att ovänligt tal leder till en reaktion, eller att hjälpsamt tal leder till t.ex. både samhörighet och ett vänligt bemötande.

Handlingar får konsekvenser
Vi kan förändras och utvecklas som människor. Vi kan alltså bli bättre än vad vi idag är. Vi kan bli mer generösa och kärleksfulla och vi kan utveckla en större klarsyn. Handlingar får konsekvenser är ett annat sätt att säga detta på. Det vi ger energi växer! Att utveckla en etisk sensitivitet är därför av avgörande betydelse. Man kan förenklat säga att det finns två sidor av en etisk känslighet. Men låt oss först konstatera att alla människor har en sådan sensitivitet, mer eller mindre utvecklad. (Hos vissa människor har den dock avtrubbats av olika skäl.) Å ena sidan behöver man bli medveten om den effekt ens handlingar har på sig själv, antingen de är rent fysiska eller kommer till uttryck genom vårt tal och våra tankar. Å den andra sidan måste man bli mer medveten om den effekt våra handlingar har på andra människor. Man måste anstränga sig att försöka sätta sig i en annan människas situation, att tänka sig själv i deras kläder och skor, på en basis av metta. Att intensivt försöka känna deras sorger och glädjeämnen, det som betyder något för dem. När man lyckas göra detta känner man sig lyckligare, mer förenad med andra, och livet blir mycket lättare att leva. 
Det kan låta konstigt för vissa västerländska öron, men i buddhistisk kultur anses en känsla av moralisk skam och rädsla vara hälsosam och lämplig. När vi känner igen girighet, ilska eller okunnighet får moralisk rädsla oss att vidta försiktighetsåtgärder. Moralskam, å andra sidan, är retrospektiv. Om vi inser att vi har gjort skada, kommer denna moraliska skam att få oss att uppträda annorlunda nästa gång. 

Intentionen avgörande
I buddhismen anser man avgörande är den intention och motivation (eller det sinnelag) som ligger bakom handlingen. Våra handlingar finner uttryck genom antingen vår kropp, vårt tal eller våra tankar.  Även det vi tänker får i all synnerhet konsekvenser. Det kan vara enormt inspirerande att se hur man själv eller någon annan förändras i en positiv riktning. Samtidigt kan det vara skrämmande att uppleva vilka konsekvenser ens handlingar kan föra med sig. Etik är i själva verket det största och mest avgörande området i ens andliga praktik. När man lyckats med att börja leva någorlunda skickligt och gott, börjar även ens meditation att öppna upp nya dimensioner och man börjar få insikter i hur saker verkligen förhåller sig.

Föreskrifter är nödvändiga
Även om buddhistisk etik inte handlar om regler så förser buddhismen oss ändå med några enkla rättesnören. Dessa föreskrifter är inga budord. I en lära utan en Gud är föreställningen om budord meningslös. De är tumregler som i grova drag visar hur en upplyst lever. Buddhister antar de här föreskrifterna som träningsprinciper. Dessa råd är också självpåtagna och praktiseras endast av dem som åtagit sig att göra det, för sitt eget och alla levande varelsers bästa. Om vi medvetet väljer att handla som en upplyst kommer vi alltmer likna en upplyst. Att inte kunna hålla en föreskrift är ingen synd, det begreppet finns inte inom buddhismen men det är att inte nå så högt som vi har föresatt oss. Den känslomässiga reaktionen på tillfälliga avsteg från riktlinjerna i föreskriften är en helt annan än den skuldkänsla man får då man syndar mot mer auktoritära etiska system.
Vi behöver etiska grundprinciper eller föreskrifter för att leva ett mer skickligt och gott liv, de ses som övningar som man gradvis blir bättre på. Det är helt naturligt att man stundtals misslyckas eller faller till korta. Därigenom lär man bättre känna sina svagheter och det man är stark på. 

Varför?
Föreskrifternas eller rådens främsta egenskap är alltså att den som praktiserar dem väl, förr eller senare får ett tankeliv fritt från skuld eftersom de handlingar som undviks är de vanligaste orsakerna till skuld. Ett sinne fritt från skuld är ett sinne som har en bättre meditativ förmåga, en bättre förmåga att någon gång uppnå upplysning. Moral på pali heter shila, i betydelsen disciplin. En disciplin här menat som förmågan att följa övningen som man har bestämt sig för att praktisera. Att lyda en föreskrift ordagrant utan att arbeta med den positiva princip den bygger på är så gott som meningslöst. Men genom att arbeta med de positiva principerna, kommer de skadliga handlingar som den negativa varianten av föreskriften varnar oss för gradvis förlora sin dragningskraft.
Det skall också noteras att föreskrifterna i grunden inte är dogmatiska, fast det är rekommenderat att så gott som möjligt följa dem och därmed göra sig fri från negativa handlingar så att ens sinne blir lugnt, samvetsfritt och utan skuld.

  1. Den första föreskriften eller träningsprincipen är avhållsamhet från att skada levande varelser. Den positiva betydelsen är att man med kärleksfullt vänliga handlingar renar sin kropp.
    Det innebär avhållsamhet från alla former av våld, alla former av förtryck, alla former av skadande. Våld är alltid fel därför att det är baserat på ett oskickligt sinnestillstånd. Den positiva motsvarigheten är praktiserandet av metta (kärleksfull vänlighet, allomfattande och ovillkorlig). Det är inte nog att känna metta mot andra. Den måste också komma till uttryck genom handling. Om vi bara ägnar oss åt metta i våra egna sinnen blir den ett slags känslomässig självtillfredsställelse. Hur bra och underbart detta än må vara, måste det leda fram till konkreta uttryck. Bara då kommer sådana tankar att skapa ett påtagligt gensvar hos andra människor.
  2. Den andra föreskriften eller träningsprincipen är avhållsamhet från att ta det icke givna.Den positiva betydelsen är att man är frikostigt givmild.
    Detta är återigen en bokstavlig översättning. Det innebär inte enbart att inte stjäla. Den innebär också avhållsamhet från varje form av oärlighet, varje form av förskingring eller exploatering. Den positiva motsvarigheten är att utöva generositet eller ”dana”. Här är det återigen inte bara den generösa känslan, viljan att ge, som avses, utan också själva handlingen. Det är viktigt att påpeka att både den generösa handlingen och viljan måste finnas där.
  3. Den tredje föreskriften eller träningsprincipen är avhållsamhet från sexuellt utnyttjande. Den positiva betydelsen är att man med stillhet, enkelhet och förnöjsamhet renar sin kropp.
    Den här föreskriften består av våldtäkt, kvinnorov och äktenskapsbrott. Alla tre är oskickliga därför att de samtidigt är uttryck för begär och våld. Den positiva motsvarigheten är förnöjsamhet. För den som är gift eller sambo innebär det förnöjsamhet med den socialt accepterade sexualpartnern.
  4. Den fjärde föreskriften eller träningsprincipen är avhållsamhet från falskt tal. Den positiva betydelsen är att man med sanningsenlig kommunikation renar sitt tal.
    Falskt tal är sådant som har sina rötter i begär, hat eller rädsla. Om man ljuger är det antingen för att man vill ha något, för att man vill skada eller såra någon. Lögnaktighet har alltså sina rötter i oskickliga sinnestillstånd. Den positiva motsvarigheten är bl.a. sanningsenlighet, som redan har behandlats i samband med fulländat tal.
  5. Den femte föreskriften eller träningsprincipen är avhållsamhet från att inta medel som fördunklar sinnet.
    Den positiva betydelsen är att man med medvetenhet, klar och strålande, renar sitt sinne. 
    Det råder en del oenighet om tolkningen av denna föreskrift. Vissa tolkar det som att man måste vara helnykter, andra måttlighet i användandet av berusningsmedel. Det föreskriften säger är att man inte ska förlora sin sinnesnärvaro. För min egen del kan jag dricka en liten mängd alkohol utan att jag känner mig påverkad, jag tycker alltså att jag kan dricka t.ex. ett glas glögg eller ett glas vin utan att bryta mot föreskriften. Den positiva motsvarigheten är då förstås att man alltid bör vara närvarande och medveten.

För mer information om buddhistisk etik se Den ädla åttafaldiga vägen och om etik, steg fyra (4), FULLÄNDAD HANDLING – PRINCIPERNA FÖR ETIK.

”En etisk handling är en som inte skadar andras upplevelse av eller förväntningar på lycka. Vad är då släktskapet mellan andlighet och etiskt handlande? Eftersom kärlek och medkänsla och liknande egenskaper alla per definition förutsätter en viss omsorg om andras välbefinnande förutsätter de även etiska spärrar. Vi kan inte vara kärleksfulla och medkännande om vi inte samtidigt kan lägga band på våra egna negativa impulser och önskningar. Jag är övertygad om att människan till sin natur är god, inte aggressiv. Och var och en av oss har ett ansvar som om alla våra tankar, ord och handlingar är viktiga. För det är de. Våra liv har både syfte och mening. Medkänslan är en de egenskaper som främst skänker livet mening. Den är källan till all lycka och glädje, och den grundlägger ett gott hjärta, det hjärta som agerar utifrån en önskan att hjälpa andra. Genom vänlighet, genom tillgivenhet, genom sanning och genom rättvisa mot andra gagnar vi oss själva. Detta är inte något man behöver väva komplicerade teorier omkring. Det handlar om sunt förnuft. Det går inte att förneka att det lönar sig att hysa omsorg om andra. Det går inte att förneka att det lönar sig att hysa omsorg om andras lycka. Det går inte att förneka att vi själva lider om samhället lider. Inte heller går det att förneka att ju mer våra hjärtan och sinnen är påverkade av illvilja, desto olyckligare blir vi. Sålunda kan vi avfärda allt annat; religion, ideologi, all vedertagen visdom. Men vi kan inte undkomma det faktum att kärlek och medkänsla är något nödvändigt.”   Dalai Lama

Gemensam etik
Finns det en gemensam bas för en gemensam etik? Jag tror att det finns. Religionerna är inte gemensam och kan inte bli det, därför behöver etiken vara det. Ända sedan de antika filosoferna, t.ex. Platon, till de olika religionsstiftarna, t.ex. Muhammed, till den som förklarade hur världen och livet fungerar, Buddha, till nutidens filosofer.  Alla har de försökt etablera etiska system – utan att lyckas. Därför är det nödvändigt att vi försöker skapa ett etiskt manifest som kan omfattas av alla. Oavsett religion, t.o.m om man inte har någon religion. I likhet med FN:s deklaration om mänskliga rättigheter så borde man kunna skapa ett etiskt manifest för alla i hela världen. Ett etiskt manifest som är baserat på de olika ståndpunkterna i de  skilda religionerna. Ett manifest som kan antas utan att någon för den skull behöver ge upp sin tro.

Referenser: www.stockholmsbuddhistcenter.se,  Dalai Lamas ”Etik för ett nytt millennium”