Förståelse av livet

En fulländad förståelse eller vision av livet innebär en fullständig omvandling av hela ens väsen – en omvandling i alla dess höjder och djup, i alla dess aspekter. Det motsvarar en djupgående och fullständig omvandling av hela ens känsloliv, tal, kommunikation med andra, försörjning och så vidare, fast inte nödvändigtvis just i den ordningen. Den första andliga upplevelsen – fulländad förståelse – uppkommer på olika sätt för olika personer.
– Somliga upplever det som ett resultat av en personlig tragedi eller sorg. Man kanske börjar  ifrågasätta, ser djupare och funderar över tillvarons mening och syfte.

– För andra kanske det uppstår efter en spontant mystisk upplevelse.
– För en del människor kan det uppstå om man är engagerad i altruistisk verksamhet.
– För andra människor kan det uppstå ur deras totala livserfarenhet.

Så vad är då fulländad förståelse?
Fulländad förståelse brukar traditionellt beskrivas som ett seende eller en förståelse av sanningen i vissa lärosatser. Dessa är
– de fyra ädla sanningarna

– tillvarons tre karaktäristiska drag
– karma och återfödelse
– tomhet (shunyata)

Men vi måste hela tiden minnas att vi inte enbart kan ha en teoretisk förståelse. Vi försöker med hjälp av de här lärosatserna att fånga en glimt av sanningen, att nå någon slags vision av tillvarons natur.
Från ”Vision & Omvandling” av Sangharakshita
 

Uttrycket ”rätt förståelse” är en översättning från engelska ”right view”. Det är i sin tur en översättning från pali ”samma ditthi”, ”samyak drishti” på sanskrit. ”Samma” är ett rikt ord som också kan översättas till ”fullbordat, fulländat eller uppfyllt”. ”Ditthi” kan översättas till ”syn, förståelse”, men det finns också en annan aspekt i ordet ”ditthi”, och det är dess betydelse som ”vision” – det perspektiv vi tar på något, eller det sätt vi uppfattar något. Så ”samma ditthi” skulle kunna översattes till ”fulländad vision”, som också Sangharakshita föredrog. Jag tycker kanske att det borde översättas till ”fulländad förståelse”.

Varför tror vi det vi tror?
Varför placerar Buddha fulländad förståelse överst och först på den åttafaldiga vägen? Vid första anblicken verkar det uppenbart att sund andlig övning behöver förankras i en förståelse av livet. Men hur uppnår vi denna typ av visdom? Varför tror vi till exempel att kärlek är bra och krig är dåligt? Varför är vi så säkra på att alla människor är lika? Varför tror vi att vi människor har eller inte har en själ? Vad är våra etiska principer egentligen baserade på?

Åsikter
Vi har alla åsikter, även om de flesta av oss inte är helt medvetna om de åsikter vi har förrän någon situation uppmanar oss att uttrycka dem. Ofta är våra åsikter till stor del ogranskade förutfattade meningar eller antaganden som vi har ärvt från andra människor eller från vår kultur. När vi blir medvetna om dessa åsikter kan vi välja att hålla dem sanna, modifiera eller avvisa dem. Om de åsikter vi håller fast vid är förvirrade eller går emot fakta, kommer de säkert att undergräva oss i alla aspekter av vår praktik. Till exempel, om vi tror starkt på existensen av eviga enskilda själar, hur djupt kommer vi att kunna förstå förgänglighet och se det i alla aspekter av vår upplevelse? Eller om vi har en övertygelse om vår egen ras- eller etniska överlägsenhet så kommer vi kanske vara ivriga att motivera krig för att främja vår grupps intressen, hur mottagliga kommer vi då vara för läror om kärleksfullhet eller medkänsla för alla kännande varelser?

Åsikter & Fakta
Buddha ber oss att vara mer ”filosofiska” om de åsikter vi har, att bli medvetna om vad vi tycker och sedan undersöka djupare varför vi tycker det vi tycker. Först då kan vi veta om våra tankar är sanna, falska eller förvirrade, men det verkar som om få människor idag tar sig besväret med att underkasta sina mest omhuldade antaganden för stränga ifrågasättanden. Våra tankar om dessa saker påverkar våra dagliga beslut och relationer djupt, och vi skulle fatta bättre beslut i alla aspekter av våra liv om vi var tydligare om grunden till vårt eget tänkande. Men denna typ av klarhet är svår att nå utan vänner, lärare och ibland fiender – det kanske måste gå så långt som till en  ekonomisk, politisk, klimat eller miljökris för att få oss att formulera våra tankar i ord och handling om vad samhället ska vara till, men då kanske det redan är försent.

Reflektion
Buddha påpekade många gånger att vi behöver reflektera över vad vi tycker, för tankar leder till handlingar. Han påminner oss om att fel förståelse leder till fel beslut, fel beslut leder till fel tal och handling, och så vidare, tills vi når fel frigörelse. Genom ”felaktig frigörelse” hänvisar Buddha till de slutsatser som andra religioner eller filosofier förespråkar: en säker plats i himlen, upplösning till en evig världssjäl, att ett avslutandet av lidandet kan leda till självmord; är alla exempel på ”felaktig frigörelse”, som bygger på åsikter. Det motsatta gäller för vad Buddha ser som rätt förståelse. Våra idéer om livet är som frön som får näring av övning och praktik. Om riskorn eller druvkärnor läggs i fuktig jord, kommer näring och vattnet leda till sötma och god smak på riset och vindruvorna.

Testa
När vi kämpar för att förstå, måste vi lägga allt i vårt tidigare liv åt sidan, för det finns stor risk att vi begår felaktiga handlingar. Här är det bra att få undervisning och läror från en lärare vi litar på – inte från blind tro, men från en lärare som ger oss förtroende och som ger oss anledning att han/hon går att lita på. I det här fallet fungerar Buddhas läror ungefär som riktlinjer. Vi lever medvetet och övar, vi testar dem ständigt för att se om de stämmer, vi förstår dem då djupare. Det stora värdet av detta är att vi i vårt tänkande och i de ord och handlingar som härrör från praktik alltid är medvetna – vi vet var de kommer ifrån och att de stämmer överens med våra utgångsprinciper. Det är som att följa råd från en läkare som har lyckats läka oss tidigare. Medan vi följer läkarens instruktioner behöver vi inte stänga av vår kritiska intelligens – vi fortsätter att testa och undersöka själva. Vi når ”samma ditthi” när vi blir fullt medvetna om vad vårt tänkande – och därför vårt tal, beslut och handlingar – vad de vilar på och kommer från.

Villkorlig förståelse
En av de mest tilltalande aspekterna av buddhismen för en samtida person är att Buddha aldrig ber oss att ha blind tro. Mental närvaro kräver disciplinerad mental ansträngning och detaljerad empirisk undersökning; vi ombeds alltid att förstå. I en sutta om ”ditthi/drishti” säger Buddha att ”fulländad förståelse” är en översikt över kedjan av orsak och verkan som leder till lidande; vid varje punkt i kedjan betonar han att man måste ”förstå” eller ”urskilja”. Det räcker inte att få veta. Vi måste själva förstå – genom meditation och genom erfarenhet, som inkluderar tänkandet – hur en sak leder till en annan, lagen om alltings villkorlighet. Till exempel, när vi inser att karma, handlingarnas lagar och deras konsekvenser, måste vi inte bara förstå vad karma är utan också vad de hälsosamma och ohälsosamma konsekvenserna är, liksom deras orsaker. Detta är mycket arbete; det kan ta lång tid att komma till insikt och att vakna upp.

Romanförfattaren Terry Pratchett uttrycker det vältaligt i romanen ”I Shall Wear Midnight”: ”Det är viktigt att vi vet var vi kommer ifrån, för om du inte vet var du kommer ifrån, vet du inte var du är och om du vet inte var du är, du vet inte vart du ska. Och om du inte vet vart du ska, går du förmodligen fel.”
Inspirerat, redigerat och översatt från en artikel i Tricycle Magazine av Krishnan Venkatesh, professor vid St. John’s College i Santa Fe, New Mexico.

Förståelse i en dröm
Jag ska försöka återge vad en engelsk ordensmedlem i Buddhistiska gemenskapen Triratna sade i mars 2011 då han försökte beskriva en upplevelse han hade haft i en dröm. Han hade den under sin ordinationsretreat  21 år tidigare. Hans förståelse och plötsliga nya syn på verkligheten liknade han med att han tidigare hade sett på verkligheten genom ett felvänt teleskop. När han såg samma sak genom teleskopet rättvänt insåg han plötsligt hur allt förhöll sig. Att han hade fått allt om bakfoten. Han insåg hur otroligt komplext allt var men ändå förstod han varje detalj. Saker och ting var bara perfekta. Han såg och förstod meningen med tillvaron.

Andlig förståelse
Världen finns inte för att bekräfta vår existens eller att förneka den. Vi kan inte lita på konventionell tro eller önsketänkande för ett lyckligt liv. Vi kan inte vända oss bort från att se att alla handlingar får konsekvenser. Det finns inget som existerar oberoende av något annat. Födelsen är oskiljaktig från döden, och döden medför inte livets flöde slutar. Livet kan ge glädje och lycka, men smärta tillhör också det här livet. Om vi ser världen tydligt och direkt finns det ingen annan förståelse än denna. Eftersom det inte är en intellektuell förståelse finns det ingen motbevisning.