Likheter med modernt vetande och buddhism

ukhistory

 

LIKHETER MED MODERNT VETANDE OCH BUDDHISM 

Nutidens rön från modernt vetande överensstämmer så mycket med Buddhas undervisning som är över 2500 år gammal att jag vill redovisa dom.

Generös och givmild (Dana)
Buddhismen har alltid betonat hur viktigt det är med givande och generositet. Det gäller inte bara materiella ting utan handlar även t.ex. om undervisning, självförtroende eller visdom.Vilka är  de tre kännetecknen för ett fulländat givande? För det första är givaren tiden innan en gåva glad; för det andra är hans sinne klart och ljust när han ger; och för det tredje, efter att givaren har varit generös känner han glädje och tillfredsställelse”. (Anguttara Nikaya). Vetenskapliga undersökningar visar att människor som spenderar pengar på andra upplever större lycka än om man använder samma pengar på sig själv.Var målmedveten med din altruism och givande och gör det till en del av ditt liv”.

Positiv
Buddhismen uppmuntrar oss inte att ha en falsk positivitet, det gör inte heller vetenskapen. Man föreslår att vi ska försöka se det positiva i varje situation vi befinner oss i. Buddhismen uppmanar till positivitet genom att praktisera tillgivet och hjälpsamt tal, i vilket vi medvetet försöker hitta det goda i oss själva och andra. Det starkaste uttrycket för detta är att försöka upprätthålla medkännande tankar för någon som behandlar oss grymt. Dalai Lama: ”Kineser är mina bästa vänner för dom lär mig medkänsla.”

Mindfulness

Detta är ett grundläggande exempel på buddhistisk praktik och som också är modernt nu – mindfulness. När vi är lugna och har sinnesnärvaro kan vi stanna i ögonblicket och verkligen uppmärksamma vår upplevelse. Om man kan stanna i nuet utan att ansättas av händelser i det förflutna eller i framtiden bringar det en strålande lycka. Vetenskapsmän säger att deltagare i undersökningar som tog tillvara vardagliga händelser som man kanske normalt skyndar igenom, eller tänker tillbaka på behagliga händelser under dagen, visade en tydligt ökad lycka och tillfredsställelse.

Jämföra

Buddhister tillråds att undvika inbilskhet, högfärd och fåfänga. Det leder till att du tror att du är bättre eller sämre än andra. Istället för att jämföra dig med andra och tänka i termerna ”jag” och ”dom” bör du istället försöka reagera på begreppet att det inte är någon skillnad på dig och andra. Alla människor vill samma sak, reagerar på samma sätt och är uppbyggda på exakt samma sätt. Vetenskapliga undersökningar visar att jämföra sig själv med andra kan medföra att man förstör sin egen lycka och självkänsla. Istället bör man fokusera på sin egen personliga utveckling som då kan leda till ökad tillfredsställelse.

Materialism

Man kanske kan tro att Buddha hade något emot att man tjänade pengar. I själva verket var det tvärtom. Pengar kan bidra till ens egna behov, göra andra lyckliga och kanske viktigast av allt, pengarna kan också stödja andlig praktik. Enligt buddhismen är välbefinnande, sanning och godhet viktigt i livet, inte pengar och materialism. Materialism är vad som inom buddhismen kallas för ett falskt tillflyktstagande. Nutida undersökningar visar att människor som i sitt liv prioriterar pengar och ägodelar löper stor risk för depression, oro och låg självkänsla.

Meningsfulla mål
Dom sista ord Buddha sa innan han dog var; ”med mindfullness, sträva vidare”. Hela meningen med buddhismen är att maximera sin medkänsla och mindfullness som i sin tur leder till andligt uppvaknande. Vad kan vara mer meningsfullt?
Enligt en undersökning gjord på Harward: ”Lycka ligger på skärningspunkten mellan tillfredsställelse och mening”.

Arbete
Buddhistisk undervisning om arbete kallas Right Livelihood. I arbetet kunde man enligt Buddha visa initiativ och intelligens.
I nutida undersökningar har konstaterats att ens tillfredsställelse i jobbet beror till en del på hur mycket initiativ man tar. Det beror också på kreativitet, hjälpsamhet och förbättringar. Detta bidrar till att vi känner att vi har arbetet under kontroll och då blir det också mer givande.

Tacksamhet
Buddha sade att tacksamhet, bland annat, kan sägas ge ”bästa möjliga skydd”. Med det menade han det skyddar oss mot olycka.
Enligt författaren Robert Emmons är personer som för regelbundna anteckningar om sina tacksamhets gärningar friskare, mer optimistiska och uppnår mer sannolikt sina personliga mål.

Fysisk träning
På Buddhas tid behövde man inte träna fysisk därför att det krävdes ansträngning för i princip allt, att transportera sig, för att framställa mat, etc. Dom flesta arbeten krävdes också fysisk ansträngning.  Buddha hade därför inget att säga om fysisk träning. Däremot kommenterade han nyttan med ansträngning. ”Munkar, det finns fem fördelar med att gå upp och ner (gående meditation). En är lämplig för långa resor, en är lämplig för energisk strävan, en gör att man inte blir sjuk, fysisk ansträngning är också bra för matsmältningen och slutligen medför den ett lugn.” (Anguttara Nikaya).
Ett flertal undersökningar som har gjorts nu visar att träning är lika effektivt som medicin mot t.ex. depression, för att inte nämna alla dom kostnader och biverkningar som läkemedel har. Undersökningar bekräftar också att fysisk träning är bra för konditionen, styrkan, koordinationen, balansen, etc.

Referenser: Bodhipaksa och www.wildmind.org  samt Yes magazine/10 things science says will make you happy http://www.yesmagazine.org/issues/sustainable-happiness/10-things-science-says-will-make-you.

Översättning Jöran Briding.