Jämfört med andra religioner

maitreyastatue[1]

 

Buddhismen jämfört med andra religioner;

GUD

– det finns ingen föreställning om en skapargud eller personlig gud i buddhismen. En auktoritet eller en yttre makt som förmanar eller förlåter ens inte så skickligahandlingar i det här livet eller inför ett kommande ev. bättre liv.

FRÄLSNING

– det finns ingen tanke om att man kan ”frälsas” av någon närstående eller av någon yttre makt i buddhismen. Buddha är ingen frälsare som personligen räddar andra. En buddhist tar sin ”tillflykt” till Buddha, han överlämnar sig inte slaviskt.

TRO/BLIND TRO

– att ta sin tillflykt, betyder inte att ha en total tro till en yttre kraft eller en tredje part för att få frälsning. Buddha; ”Tro inte på allt vad jag säger utan ifrågasätt och finn ut själv vad Dharma är”.
– en människas befrielse är hennes eget ansvar. Buddhismen kräver inte blind tro av sina anhängare. Det läggs stor vikt vid och betonar självtillit, självdisciplin och individuell strävan.

PRÄSTER

– buddhistmunkar är inte präster som utför riter eller offer. De har inte hand om sakrament och ger ingen absolution. En buddhistmunk kan inte förmedla och fungerar inte heller som en förmedlare mellan människa och ”övernaturliga krafter”.

PROFET

– den historiska Buddhan (Siddharta Gautama) upptäckte och delade med sig läran om de universella sanningarna. Buddha är varken upphov till läran eller en profet.

HIMLEN

– i buddhismen är det yttersta målet en befrielse från Samsara (det eviga kretsloppet av födelser i det här livet), inte att komma till himlen.

ÅTERFÖDELSE/REINKARNATION

– det finns en viktig skillnad mellan buddhism och hinduism. I hinduism säger man att den oförändrade själen (atman) reinkarneras i en ny kropp i nästa liv. I buddhism är begreppet ”återfödelse” svårförklarat. Man kan likna det med när man tänder ett ljus med ett annat brinnande ljus. Livet är i det här fallet ljuslågan. Det är inte samma eld men ändå består lågorna av likadana beståndsdelar. Vi har ingen själ i hinduisk eller kristen bemärkelse, man återföds alltså inte i en ny varelse. Istället är det vår karma – våra gärningar i livet – som bl.a. styr vad vi kommer att återfödas till. Den nyfödda individen kan alltså vara helt formad och beroende av den avlidnes karma, däremot är den individ som återföds genom att jag dör inte en återfödd version av mig. Min oförändrade själ vandrar inte vidare. Samtidigt skulle en ny varelse inte kunna födas om en annan inte hade dött.

GYLLENE REGELN

Buddhismen. Skada inte andra med sådant som skulle skada dig själv.

Hinduismen. Detta är summan av alla dygder: att icke göra mot andra det som vållar dig själv lidande. (Mahabarata 5,1517)

Islam. Ingen av er är en troende förrän han önskar för sin broder det som han önskar för sig själv. (Traditionen)

Jainism. Låt ingen skada liv, utan var lika trägen att ömt vårda livet hos andra som hos dig själv. Ty – icke våld- (Ahimsa) är den högsta religionen. (Sutra Kratanga 311)

Judendomen. Det du inte vill att människor ska göra mot dig, skall du inte heller göra mot dem. (Talmud)

Konfucianismen. Gör icke mot andra vad du icke vill att de skall göra dig.(Analekterna 15,23)

Kristendomen. Allt vad ni vill att människor skall göra för er, det skall ni också göra för dem. (Bibeln Matteus 7:12)

Taoismen. Betrakta din nästas vinst som din egen vinst, och din nästas förlust som din egen förlust. (Tai Shan kan Ying Pien)

Sikhismen. Döm andra som du dömer dig själv.

Zoroastrianismen. Endast den karaktär är god som inte mot andra gör något som inte är bra för honom själv. (Dadistanidinik 94:5)