Varför bör människor bli vegetarianer – veganer?
- Därför att människor kan inse vad ens handlingar får för konsekvenser och människor kan exempelvis hysa medkänsla.
- Människor kan också värna om miljön och klimatet, inte djur!
- Medkänsla är ett viktigt sätt att bli en bättre människa.
- Att inte ha medkänsla är oförenligt med att vara människa.
- En kärlek till miljön och klimatet är en naturlig och till och med en nödvändig del i att vara en människa.
- Den är nödvändig därför att mänsklighetens överlevnad beror på det.
Den som någonsin har sett hur en levande krabba tillagas i kokande vatten, sett dess desperata och lönlösa försök att krypa och hoppa ur kastrullen, ser den outhärdliga smärta krabban måste känna. Eller om man har sett den olidliga plåga som drabbar en ko när slaktaren kanske flår kon innan hon dör. Vilket smärtsamt slut! Att inte äta köttet av dessa djur är att visa medkänsla.
Varje bankett, varje födelsedagskalas och varje bröllop betyder döden för tusentals djur. Att förhindra lidandet för levande varelser genom att inte tillfredsställa våra smaklökar är det minsta uttrycket för medkänsla. Om höns, kor och fiskar inte äts, skulle de inte dödas. Därför är köttätare är ansvariga för våldet mot djur.
Även de djur som används för produktion av ägg och mjölk dödas när de anses uttjänta. Som en följd av hård avel och hög produktion sker detta i regel efter några få år, eller ännu kortare tid. Grisar, t.ex. är oerhört kontaktsökande, sociala djur med stort behov av att till exempel böka i jorden. De undersöker allt med sitt tryne, lever i familjeflockar och bygger avancerade bon åt sina kultingar. På grisfabrikerna lever de hela sina liv inomhus och väldigt trångt.
Gemensamt för dessa djur är att de alla känner smärta och lidande. Fiskar skriker inte på samma sätt som grisar, men det betyder inte att fiskar inte lider när de fångas och kvävs i luften. De allra flesta människor blir illa berörda när de ser ett nyhetsinslag om djur som lider under transporter eller misshandlas på slakteriet. Sådana inslag följs ofta av en våg av debattprogram och upprörda insändare. Det ställs krav på ökad kontroll och strängare regler. Man brukar slå fast att djur är levande och kännande varelser med intressen och behov som måste tillgodoses. De har förmåga att uppleva och att känna smärta och lust.
Vi, som människor, har möjlighet att välja att göra gott eller ont. Vår förmåga att planera och analysera innebär att vi har ett ansvar för våra medvarelser. Alla som haft en nära relation till ett annat djur vet att de, liksom människor, känner glädje och sorg. Det är rimligt att tänka sig att de vill uppleva glädje, och att de vill slippa sorg och lidande. Ska de då inte ha rätt till detta?
Människor som äter vegetariskt har ett enkelt och övertygande argument för att stödja sin sak. Att äta kött uppmuntrar en bransch som orsakar grymhet och död för miljontals djur och en verkligt medkännande person skulle vilja lindra allt detta lidande. Genom att vägra att äta kött kan man göra just det.
Det är alltid problematiskt när hälsan lyfts som skäl för att äta växtbaserat. Det finns ingen som helst anledning att gå in i en tävlan om vilken kost som är mest hälsosam. Veganism handlar om solidaritet, medan hälsa handlar om ett egocentriskt fokus. Det är bra att både leva hälsosamt och att avstå från att äta djur. Men om de sakerna kopplas ihop kommer det alltid finnas skäl för folk att börja äta djur igen.
– Det är lite dubbelmoral när personer som säger sig stå för allas lika värde, till exempel feminister, samtidigt äter kött. Räknas inte djuren in i allas lika värde?
Köttkonsumtionen orsakar inte bara förödande konsekvenser för djuren utan också för klimatet, den förstör även för övrig matproduktion. I en värld där en miljard människor är hungriga kan det inte tillåtas att vi i den utvecklade världen fortsätter med en kost som försvårar och konkurrerar ut annan matproduktion.
Till exempel utnyttjas ungefär tre fjärdedelar av all mänsklig markanvändning till kött- och mjölkproduktion. Rött kött kräver många gånger mer mark och vatten än vegetariska livsmedel för att få fram samma mängd protein. Att äta mindre nötkött är den enskilt mest kraftfulla åtgärden, enligt en ny forskningsrapport från Chalmers. I dag konsumerar vi människor drygt 260 miljoner ton kött varje år och konsumtionen har femdubblats de senaste 50 åren fastän befolkningen knappt har tredubblats. Men det är inte en jämn fördelning av köttkonsumtionen över världen. I Indien äter invånarna i genomsnitt 5 kg kött per år medan vi i Sverige äter drygt 80 kg per person och år, i USA är siffran 120 kg.
Visste du …
- att 1 kg nötkött (utan ben) orsakar 23-39 kg växthusgaser, vilket är ungefär tio gånger så mycket som 1 kg kyckling? Det beror bland annat på att kornas fodersmältning producerar mycket metangas, som påverkar växthuseffekten extra mycket.
- att det odlas sex gånger så mycket soja nu som för 20 år sedan? Soja används som proteinfoder till kycklingar, grisar och nöt.
- att djurproduktionen står för 18 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser? (Enligt FNs Klimatpanel). Mer än hela transportsektorn! Nöt och får som är idisslande djur, orsakar på grund av sin fodersmältning särskilt stora utsläpp av växthusgaser.
Det finns ett stort tryck på markanvändning med miljöförändringar som följd, och som också skadar den biologiska mångfalden. Konsekvenserna av detta blir att om vi fortsätter att äta kött och mejeri blir förödelsen och nedbrytningen av naturliga livsmiljöer omfattande. Mänskliga handlingar som ökar detta kommer också att skada människor, för vi människor är en del av helheten. Detta förskjuter den etiska betoningen från djurs välbefinnande till ett friskt jordklot, en planet som allt levande kan ha ett bra liv på. En hälsosam planet är alltså ytterst viktigt.
Det finns gott om bevis som visar på att mänsklig verksamhet och mänskliga handlingar är ansvariga för den globala uppvärmningen och den omfattande miljöförstöringen. Den nya forskning som presenteras i tidningen the Guardian går ett steg längre. Bevisen visar att det skulle vara mycket bättre för planeten och därmed för människor om alla är veganer, även om det innebär långa sjö- och marktransporter för mat som har odlats på ett miljövänligt sätt. Av detta följer den logiska slutsatsen: ”Att undvika kött och mjölkprodukter är det enskilt största sättet att minska din miljöpåverkan på planeten.”
FN sammanfattar köttindustrins miljöpåverkan så här: ”att den är en av de två eller tre största bidragande faktorerna till de allvarliga miljöproblemen på alla nivåer, från den lokala till den globala … den borde stå högt på dagordningen i diskussionen om markförstöring, klimatförändringar och luftförorening, vattenbrist, vattenförorening och minskad biologisk mångfald. Boskapens andel av miljöproblemen är enormt. ”Enkelt uttryckt: den som regelbundet äter animaliska produkter från kött- eller fiskeindustrin kan inte kalla sig för miljövän utan att skilja ordet från dess betydelse”.
”Min kropp är inte en grav för varelser som har levt.”
Leonardo Da Vinci
”Ingenting kommer att gynna människors hälsa och öka chanserna till ett långt liv så mycket som att äta vegetarisk kost.”
Albert Einstein
Den första av de fem buddhistiska föreskrifterna eller träningsprinciperna som också erkänns i hela den buddhistiska världen lyder; Jag åtar mig träningsprincipen att avhålla mig från att skada levande varelser. Positivt formulerad låter den; Med kärleksfullt vänliga handlingar, renar jag min kropp. Buddhismens variant av den Gyllene regeln: ”Skada inte andra med sådant som skulle skada dig själv. Denna föreskrift omfattar alla varelser; människor, djur, fåglar, och fiskar, och även allt i vår värld som inte är levande. Det betyder att man bekräftar, uppmuntrar och stöder livet i alla former. Att anta en vegetarisk kost är en tydlig och omedelbar tillämpning av att visa denna bekräftelse av livet. Genom att bli vegetarian bejakar man livet på ett tydligt och direkt sätt, samtidigt som man upplever en större känsla av förnöjsamhet, harmoni och lycka. Det borde alltså vara en självklarhet för alla buddhister att vara vegetarianer.
”Buddhister är medvetna om att vi ständigt kan skapa ny karma genom våra handlingar. En som tror på lagen om att allting hör ihop kommer därför att vara noga med att inte orsaka smärta eller lidande för människor, djur, växter eller jorden själv, för då skadar man samtidigt sig själv.”
Ven. Sunyana Graef
”I några av sina sista undervisningar innan han fysiskt lämnade denna jord, förutsåg Buddha att en situation skulle uppstå i framtiden, där de som talar i hans namn vill förvränga hans lära och därmed uppmuntra konsumtionen av kött. I Nirvana sutran fastställer han att man under inga omständigheter bör uppmuntra ätandet av kött eller fisk och inte ens att acceptera en måltidsgåva som innehåller kött. Det är ganska uppenbart från allt detta att Buddha inte på något sätt tolererade ätandet av kött och var angelägen om att hans efterföljare skulle följa den ”rena vägen” och bli vegetarianer.”
Bodo Balsys Ahimsa ”Buddhism and the Vegetarian Ideal”
Källor: ”Äta djur” av Jonathan Safran Foer, ”Saving the Earth” av John Wigham Akuppa, tidningen Syre, ”Vegetatarism” av Bodhipaksa, www.djurrattsalliansen.se och www.djurensratt.se.