Gemenskapen – ”Sangha”

Ordet sangha betyder att ”samlas i en grupp” och är det vanliga ordet för en buddhistisk gemenskap i både Pali och Sanskrit. Förr var sangha den formella gemenskapen av munkar och nunnor, och som sådan stavas det ofta med ett stort ”S”. Detta är särskilt fallet när det står som en del i de ”tre juvelerna”: Buddha, Dharma och Sangha, den uppvaknade, hans lära och gemenskapen.

Traditionellt ansluter man sig till sanghan genom en formell handling i vilken man avstår från alla ägodelar, världsliga relationer, ”går ut” i en munks eller nunnas hemlösa liv, rakar huvudet, tar på sig en tiggarmunks kläder och lever bara på erbjuden mat. I början var detta normalt ett livstidsåtagande, men idag kan det vara en kortare tid. Sangha-medlemmar i forntida Indien samlades två gånger i månaden, på dagar med full- och nymåne, vid vilken tidpunkt de skulle recitera memorerade texter tillsammans. De skulle också öppet tillkännage inför alla, de eventuella överträdelser av klosterreglerna man hade gjort.

Den tidiga buddhistiska gemenskapen bestod av fyra delar. Buddha avbildas ofta när han ger undervisning till en ”fyrfaldig församling”, när han är omgiven av munkar, nunnor och manliga och kvinnliga lekmän. Man skulle formellt gå med i gemenskapen genom att recitera ”Jag tar min tillflykt till Buddha, Dharma och Sangha” tre gånger. Nu har ordet sangha utvidgats i väst till att omfatta nästan alla med intresse för dharma och buddhistisk praktik. Lokala tempel, buddhistcentra och retreatcentra ser de som ”vänner” och sangha-medlemmar. Människor som vill ansluta sig identifierar sig som del i sanghan.

Thich Nhat Hahn
”För två tusen fem hundra år sedan förkunnade Shakyamuni Buddha att nästa Buddha kommer att heta Maitreya, ”Kärlekens Buddha.” Jag tror att Maitreya Buddha kan vara en gemenskap och inte bara en individ. Ett bra samhälle behövs för att hjälpa oss att motstå allt det ohälsosamma som finns nu. ”Mindful living” skyddar oss och hjälper oss att gå i riktning mot fred. Med stöd av vänner som vill samma sak har freden en chans. Om du har en stödjande sangha är det lätt att ge näring åt din bodhicitta, upplysningens frön. Om du inte har någon som förstår dig, som uppmuntrar dig i utövandet av dharma, kan din önskan att praktisera Dharma vissna bort. Din sangha – familj, vänner och gemenskapen – är jorden och du är fröet. Oavsett hur kraftigt fröet är, om jorden inte ger näring, kommer fröet att dö. En bra sangha är alltså avgörande för praktiken.

Buddha, Dharma och Sangha är tre dyrbara juveler i buddhismen, och den viktigaste av dessa är Sangha. Sangha innehåller både Buddha och Dharma. En bra lärare är viktig, men systrar och bröder som också tar tillflykt till de tre juvelerna är den viktigaste ingrediensen för framgång. Du kan inte uppnå upplysning genom att låsa dig i ett rum, omvandling är endast möjlig när du är i kontakt med andra. När du rör marken kan du känna jordens stabilitet och känna dig trygg. När du observerar solens, luftens och trädenas stabilitet vet du att du kan lita på att solen kommer upp varje dag och att luften och träden är där. När du bygger ett hus bygger du det på fast mark. Samma sak gör du när du har vänner i den buddhistiska praktiken, vänner du kan lita på och känna förtroende för och som har samma mål.

Att ta tillflykt till sangha innebär att du litar på en gemenskap av buddhister som övar mindfulness tillsammans. Du behöver inte praktisera intensivt – det är nog att bara vara med i en sangha där människor är glada och medvetna. Varje människas sätt att sitta, gå, äta, arbeta och le är en inspirationskälla; förändringen sker utan ansträngning. Om det är någon som inte mår mentalt bra och är med i en riktig sangha, räcker det för den personen bara att vara där för att åstadkomma en omvandling. Jag hoppas att sanghagrupperna i väst kommer att organisera sig som familjer. I asiatiska sanghas tilltalar vi varandra som dharmabror, dharmasyster, dharmamoster eller dharmafarbror, och vi kallar vår lärare dharmafar eller dharmamor. En sangha behöver den här typen av familjär närhet för att ge näring åt praktiken.

Om du har en sangha som är glad, entusiastisk av önskan att hjälpa till med praktiken, kommer du att mogna som människa. Jag säger alltid i Plum Village att om man vill lyckas med praktiken måste man hitta sätt att leva i harmoni med andra, även med de som är svåra. Om man inte lyckas i en sangha, hur kan man då lyckas utanför den?”

Thich Nhat Hahn är en vietnamesisk buddhistmunk som nominerades till Nobels fredspris av Martin Luther King och har fortsatt att förespråka fredlig social handling.