”Metta” – kärleksfull vänlighet

Metta är Pali, på Sanskrit blir det Maitri. Metta översätts till ”kärleksfull vänlighet”. Den här speciella formen av kärlek finns i de flesta religioner men är kanske mer betonad i buddhismen. Det är inte en romantisk eller sexuell kärlek. Istället kan Metta kan liknas med den kärlek som föräldrar känner för sitt barn, de kanske kan ge sitt liv för sitt barn. Metta är en kärlek som är ovillkorlig och förbehållslös, den är dessutom allomfattande. Det spelar alltså ingen roll vad eller vem man är, vad man gjort, sagt eller tänkt. Alla levande varelser får den här metta-kärleken, även det som inte lever. Metta kommer från en själv men också utifrån. I buddhismen säger man att vi bor och lever i ett etiskt universum. Jag tänker att metta är som ett ljus, en sol och att den här värmen, de här här solstrålarna skiner ner på allt och alla, utan åtskillnad.

”Metta kräver en kraftig, positiv energi. Om den positiva känslan inte håller i sig i vardagens påfrestningar, om vi blir rastlösa och har svårt att vara vänliga efter att vi stigit upp från meditationskudden, då behöver vi gå tillbaka till grunderna för övningen. Innan vi ens börjar meditera vore det bra om vi noga betänker hur vi beter oss till vardags. Jag tänker emellanåt att folk inte på långa vägar är tillräckligt vänliga mot varandra, varken i sina handlingar eller i sin mer allmänna inställning. Varje ovänlighet eller träta avslöjar en grundläggande brist på metta, och om vi inte vill utveckla metta i våra vardagsbestyr med andra, är det ingen större idé att försöka utveckla den på meditationskudden.”                                                                                                                     

Utdrag från
”Buddhas ord om kärleksfull vänlighet” av Sangharakshita

Yashodeva om Metta Bhavana. Värt att lyssna på, särskilt den första  historien. Visar på ett fantastiskt sätt betydelsen av kärleksfull vänlighet (metta).

 

Vad metta är och inte är (enligt Bodhipaksa)

Vad metta är: 

  • Metta är vänlighet, omtanke, välvilja, generositet, tålamod, förståelse, omtanke, kärlek och hjälpsamhet.
  • Metta är empati. Det är en vilja att se omgivningen, världen eller människor från en annan synvinkel och genom andra människors ögon.
  • Metta är en önskan om att andra ska må bra, bli lyckliga och finna frid.
  • Metta är ett erkännande av den grundläggande solidaritet som vi har med andra.
  • Metta är grunden för medkänsla. När vår metta möter en annan persons lidande, omvandlas den till medkänsla.
  • Metta är det mest uppfyllda och infriade känslomässiga tillstånd vi kan ha. Att önska att en annan mår bra och att uppnå frid är en önskan att de själva kommer att vara i ett tillstånd av metta.
  • Metta är en önskan att den känslomässiga utvecklingen till metta kommer till varje människa. Det är den potentiellt känslomässig mognaden som finns inneboende i var och en av oss.
  • Metta är mer än bara en känsla. Det är en attityd. Vi kan agera utifrån en en sådan inställning även när vi inte själva känner oss lyckliga eller speciellt kärleksfulla.
  • Metta är svaret på nästan alla problem som världen står inför idag. Pengar kommer inte att göra det. Tekniken kommer inte att göra det. Om det inte finns en god vilja, finns det inget som kommer att åstadkomma en positiv förändring. Metta har egenskapen att förändra världen mot en positiv inriktning.

Och sedan vad metta inte är:

  • Metta är inte samma sak som att må bra. När vi känner metta kommer vi i allmänhet känna oss mera glada och lyckliga. Vi kan må bra, men också vara ganska själviska och hänsynslösa. Metta är däremot en attityd och inställning av att aktivt bry sig om andra.
  • Metta är inte allt eller inget. Precis som vrede kan visa sig på många sätt, från mild irritation till  ursinnig ilska, kan metta manifestera sig från ett artigt beteende till en passionerad kärlek till allt som lever.
  • Metta är inte något nytt eller okänt för oss, alla kan uppleva metta. Varje gång du känner glädje i att se någon mår bra eller har tålamod med någon som är lite ”svår”, upplever du metta. I Metta Bhavana odlar och kultiverar du redan det som finns.
  • Metta är inte ett förnekande av din upplevelse. Att öva metta betyder inte  att ”vara snäll” på ett falskt sätt. Även om du inte gillar någon eller ogillar deras handlingar, kan du fortfarande ha deras välgång i ditt hjärta. Detta är en av världens största underverk, eftersom det befriar oss från den ändlösa rundgången av våld och hämnd, antingen på en global eller personlig nivå.

Boken ”Buddhas ord om kärleksfull vänlighet” – är en levande kommentar till Karaniya metta sutta. Sangharakshita beskriver i boken vad metta är – en aktiv kärleksfull vänlighet – och att den också är en eldig välvilja, en extatisk energi och en förnuftig känsla. Karaniya metta sutta är den klassiska källtexten för kärleksfull vänlighet eller metta.

Denna sutta sätter in metta i sitt större sammanhang – som en del av träningen på vägen mot upplysning. Den tar upp vägens tre huvudsakliga områden: ett etiskt förhållningssätt, meditationsträning och det slutliga målet, insikt i tillvarons natur eller visdom.

Sangharakshita beskriver vilka mänskliga egenskaper – eller etiska förhållningssätt – vi behöver för att lyckas med metta, egenskaper som att vara kapabel, rak, flexibel, förnöjsam, lätt att försörja, diskret etc. Han går också in på de vise och var vi finner dem och vikten av andliga vänner, som fungerar som våra moraliska prövostenar.

Sedan går Sangharakshita in på den kniviga frågan varför vi tycker illa om och t.om. hatar andra människor, och att det finns en ”fiende inom oss”. Efter detta beskriver han meditationen metta bhavana, odlandet av metta i fem stadier. Mettas relation till medkänsla, glädje och jämnmod tas också upp. Slutligen avslöjar Sangharakshita att metta kan leda oss hela vägen till insikt i tillvarons natur, där vi kan gå bortom all själv-upptagenhet och därmed kan bli vän till hela världen. Inte nog med det, han slår också fast att vår naturliga arvedel är glädje.

Det här är blott en kort sammanfattning av boken innehåll. Du kommer säkert upptäcka att metta och kärleksfull vänlighet är mycket mer än en känsla och att budskapet i suttan är långt mer utmanande – och befriande – än vad många kärleksbudskap tycks antyda. Det är så lätt att säga att allt vi behöver är kärlek, men hur vi ska komma dit är sällan tydligt beskrivet.

Metta är, som sagt, en aktiv kärleksfull vänlighet men mycket mer än en känsla. Metta är också grunden för medkänsla, med-glädje och jämnmod. Budskapet i suttan är långt mer utmanande – och befriande – än vad ett kärleksbudskap i många andra religioner framhävs som. Sangharakshita är en av de stora nutida uttolkarna av buddhismen och har skapat en modern buddhistisk gemenskap i en internationell rörelse som benämns Triratna.

Metta eller kärleksfull vänlighet är – tillsammans med medvetenhet – en av de viktigaste egenskaperna vi behöver i livet. Vi lever i tider då det finns alltmer polarisering, ”vi” och ”dom”, fördomar och rädsla, … Jag behöver knappast påminna om allt. Denna bok kommer då mycket lägligt och ger oss inte bara konkreta råd för hur vi kan odla metta, hur vi kan få glädje och lycka att växa i världen och i våra liv, utan även vägledning för hur vi kan möta svårigheter och de oundvikliga utmaningarna.

Det är som undertiteln säger en kommentar till den klassiska och mycket vackra texten om metta: Karaniya metta sutta, men det är också mycket mer. Sangharakshita vidgar perspektiven och väjer inte för att gå in på svåra områden, som varför vi ogillar eller rentav kan hata andra. Han ger vägledning till de fem stadierna i metta bhavana och visar även hur metta-praktiken kan leda till insikt i tillvarons natur.

Här är några citat från boken:

”Det Buddha säger är att varje människa har kapacitet att inte bara bli lycklig, utan också upplyst. Buddha själv, mannen Siddhartha, är det levande exemplet på den beslutsamhet som krävs. Han förkroppsligar den sublima potential som kan väckas till liv i det mänskliga sinnet när det tydligt riktas mot det positiva.” (s. 24)

”Alla vänskapliga känslor, all vänskap, innehåller en kärna av metta, ett frö som väntar på att blomma i samma stund vi gödslar det med rätt villkor.” (s. 26)

”Det är per definition något aktivt i metta. Vi kallar det en känsla men det ska nog mer precist beskrivas som en emotionell respons eller intention snarare än känslor i betydelsen något behagligt, obehagligt eller neutralt. (Denna distinktion mellan känsla och emotion är grundläggande inom buddhismen.) Det innebär också en önskan att vi så långt som det är möjligt ska agera på positiva känslor, att göra något så mottagaren av vår metta ska bli lycklig, att bry sig om att de har det bra, och att uppmuntra deras utveckling och mognad. Metta innehåller alltså inte bara vänlighet utan också en aktiv, utåtriktad välvilja eller välgångsönskan.” (s. 27)

”Buddha utfärdar inte budord, han klargör vilka följder vi kan förvänta oss beroende av hur vi handlar.” (s. 46)

Suttan letar inte efter tecken på en spirande fromhet, den säger inte att du måste vara en känslig själ eller en andlig person. Den säger helt enkelt att du måste vara kapabel.” (s. 53)

”Buddhismen har ingen plats för inställsam självförnekelse, utan bara för heroisk altruism.” (s. 60)

”Utan att utveckla kärlek, medkänsla, tillit, glädje, förtjusning och hänryckning kommer vi inte långt. Det måste finnas en stadig, stilla grund av positiv känsla i våra liv, hela tiden. Det här ligger inom räckhåll för oss alla. Det är människans normala tillstånd. Det är ingenting extraordinärt, inte ens något speciellt andligt med det. Vi har bara råkat sjunka under den nivån, åtminstone för tillfället. Mettas väg är alltså inte bara en väg av en ständigt växande positiv känsla, som leder till upplysning. Den är en vägledning till att återvinna glädjen, människans grundläggande arvedel.” (s. 167)

och sist, en ‘klassiker’ som nämns i förordet:

”Jag tror att mänskligheten i grunden är en. Jag tror att det är möjligt för varje människa att kommunicera med varje annan människa, att känna för varje annan människa, att vara vän med vilken människa som helst. Detta tror jag, djupt och innerligt. Denna tro är en del av min egen erfarenhet. Den är en del av mitt eget liv. Den är en del av mig. Jag kan inte leva utan denna tro och jag skulle hellre dö än att ge upp den. Att leva innebär för mig att utöva denna tro.” (s. 10)

Skrivet av Viryabodhi med citat av Sangharakshita från boken ”Buddhas ord om kärleksfull vänlighet”.

Om metta respektive pema, också från boken ”Buddhas ord om kärleksfull vänlighet” av Sangharakshita
Metta är opartisk, helt utan egennytta. Precis som att solen inte är selektiv i hur den sprider ut sitt ljus och sin värme, så väljer du inte vem som ska få din metta. Det är en känsla utan förkärlek, utan en tanke på att få något i gengäld. Du är inte självisk och känner inte ett äganderättsbehov, känslan har inget att göra med tycke och smak. Om ordet ”kärlek” överhuvudtaget ska användas så är det för att beskriva metta som en osjälvisk kärlek. Metta är inte en romantisk, erotisk kärlek eller en moderlig kärlek. Det är en omhändertagande och beskyddande kärlek med samma effekt på andras andliga väsen som ljuset och hettan från solen har på människors fysiska väsen.

Ofta innebär vänlighet och vänskap ett behov att få något tillbaka. Pali-termen för den här blandningen av uppriktig tillgivenhet och en förväntan på något slags motprestation är pema (sanskrit prema). Pema förstås ofta som den naturliga kärlek och välvilja som uppstår inom en familj och är utan tvekan en positiv känsla. Att uttrycka sin tillgivenhet till sin familj och sina vänner samt andra är verkligen något gott. Men hur skulle det vara om du kände och uttryckte samma värme för alla du möter, oavsett om du känner dem eller inte. Det må synas som en naiv dröm, en välmenande fantasi som aldrig blir verklig. Men utan att ge upp denna idé helt och hållet borde vi reflektera över vad en av buddhismens grundpelare säger; att i verkligheten finns det inte något separat jag, att vi alla är, direkt eller indirekt, besläktade med varandra. Det är vi själva som lever i en dröm när vi inbillar oss att bara nära band till vänner och familj är viktiga. Vi behöver dessa mänskliga relationer, för att inte känna oss förtvivlat ensamma och sårbara. Med andra ord är vi desperat fästa och beroende av dem, en bundenhet som hör samman med pema. Pema är framförallt en social känsla som syftar till att hålla samman den mänskliga gemenskapen, snarare än att överbrygga gränser och sträcka ut handen till allt liv, oavsett hur det manifesteras.

Om pema är kärlek eller vänlighet som uttrycker ett slags fasthållande, så är metta en kärlek eller vänlighet som saknar alla former av egocentrering och självupptagenhet. Båda är positiva på sitt eget vis, men metta är positiv i andlig mening medan pema är mer vardagligt, mänskligt sätt och känsla som kan sträcka sig från erotiskt begär till helt vanlig medlidande och medkänsla, en känsla av mänsklig tillhörighet med andra. Metta är en andlig egenskap, den är inte bunden till något särskilt villkor eller krav, den delas inte ut beroende på om varelser förtjänar den eller inte.

 

Metta sutta
(till svenska av Viryabodhi, från Ratnaprabhas engelska översättning av karaniyametta sutta) ”Vägen till det obegränsade hjärtat”

Om du i sanning vet vad som är bäst för dig och inser
möjligheten att nå ett tillstånd av fulländad frid,
då är det så här du ska leva:
Börja som en kapabel person som är upprätt (verkligen upprätt),
talar mjukt, är flexibel och inte självbedragen.
Känn dig därefter nöjd och lycklig, med få bekymmer
och ett okomplicerat liv.

Se till att stilla och ha kontroll över dina sinnen,
visa respekt och tråna inte efter att tillhöra grupper eller familjer.
Och undvik göra något ovärdigt
som visare människor skulle uppmärksamma.

Reflektera sedan på detta vis:
Må alla varelser bli lyckliga och känna sig trygga.
Må alla varelser bli lyckliga i sitt hjärtas innersta!
Och tänk på varje levande varelse, utan undantag:
den svaga och den starka,
från den minsta till den största,
vare sig du kan se dem eller ej,
om de lever nära eller fjärran,
varelser som lever nu eller som ännu inte uppstått –
Må alla varelser bli lyckliga i sitt hjärtas innersta!

Må ingen bedra eller se ned på någon annan, någonstans,
av något skäl. Vare sig de känner ilska
eller reagerar på någon annan.
Må ingen önska en annan lidande.

Lika starkt som en moder, som kanske riskerar sitt liv,
håller av sitt barn, sitt enda barn,
utveckla en obegränsad omsorg inför alla varelser.
Utveckla denna obegränsade omsorg av kärlek (metta)
inför hela världen, rikta metta uppåt,
nedåt, runtom och överallt, bortom all snålhet,
bortom all rivalitet, bortom allt hat.

Var du än befinner dig, om du reser,
sitter eller ligger ned,
vila i denna medvetenhet
som liknats vid att leva i himmelriket på jorden, just här och nu!
På detta sätt kommer du att gå bortom åsikter,
vara spontant etisk och uppnå fulländad Insikt.
Och genom att ge upp begär efter sinnesnjutningar,
som bundit dig vid återfödelsens kretslopp,
kommer du att, slutligen, helt och hållet bli fri!

Metta Sutta

(en tolkning av Dharmachari Vipassi,
översättning till svenska av Viryabodhi, en förkortad version)

Om du vet ditt eget bästa
och vet var friden finns
är detta din uppgift:

lev ett enkelt och sparsamt liv,
var ärlig, kapabel och rättvis,
var mild, tala mjukt och utrota fåfänga,
stilla dina sinnen och dina begär,

var diskret och blygsam,
sök inte efter belöning,
se till att du slipper skämmas
i de visas närhet.

Låt allt som lever må väl!
svag eller stark, stor eller liten,
sedd eller osedd, här eller annorstädes,
levande eller ofödd, i höjder som i djup,
må alla vara lyckliga!

Ha denna hjärtats inställning till hela världen,
gör dig av med lögner och stolthet,
en moders omsorg inför sitt barn,
hennes kärlek, men nu obegränsad,

säkra denna omsorg av kärlek,
utan fiender, utan hinder,
varhelst och hur du än är!

Detta är sublimt,
det inbegriper födelse och död,
genom att förlora begär och illusion,
och leva enligt sanningen!