Karma

images

Karma är ett av de mest missförstådda begreppen i buddhistisk filosofi. Karma betyder bokstavligen ”handling”, i buddhismen förstås det som en viljestyrd handling. Karma innebär att en handling får konsekvenser, inte bara för en själv, utan också för andra, nu eller i framtiden. Men när många pratar om karma menar man egentligen ”Karma vipaka” dvs konsekvenserna av en handling. Den buddhistiska läran om karma säger att vår nuvarande verklighet formas av våra tidigare handlingar, precis som vår framtid kommer att formas av våra nuvarande handlingar. Med varje tanke, avsikt och handling planterar vi ett frö som en dag kommer att bära frukt.

”Så en tanke och skörda en gärning
Så en handling och skörda en vana
Så en vana och skörda en karaktär
Så en karaktär och skörda ett öde”
Anonym källa

Karma betraktas ofta felaktigt som ett system för belöning och bestraffning (t ex: ”bra karma” och ”dålig karma”). Men den sanna kärnan i karma är medvetenheten om att vi alltid har makten att förändra våra liv genom att ändra oss. Som författaren och zenbuddhisten David Loy uttrycker det, ”Karma … är inte en fatalistisk doktrin. Tvärtom: det är svårt att föreställa sig en mer bemyndigande andlig undervisning.”

Det finns åtminstone två stora problem som karma traditionellt har förståtts. Ett av dem är dess olyckliga konsekvenser för många asiatiska buddhistiska samhällen, där en splittring har utvecklats mellan sangha och lekmän. Även om Pali-kanon gör det helt klart att lekmän också kan uppnå befrielse och upplysning, är lekmännens och kvinnors huvudsakliga ansvar att inte följa själva vägen utan att stödja de buddhistiska klostren. (Kvinnor kan t ex inte uppnå upplysning i theravadabuddhismens Thailand). På detta sätt får de punna eller merit, ett begrepp som ger god karma. Genom att samla meriter hoppas ”lekmän” kunna uppnå en gynnsam återfödelse eller få någon sorts materiell belöning, vilket i sin tur leder till en ökning av klostersamhällets materiella rikedom. Detta tillvägagångssätt reducerar buddhismen till en form av andlig materialism.

Det andra problemet är att karma länge har använts för att rationalisera och motivera rasism, kasttillhörighet, ekonomiskt förtryck, olika former av funktionsnedsättningar och så vidare. T ex rättfärdigar karma-tänkandet att politiska eliter förtjänar sin rikedom och makt eller att människor tvingas utstå den kast de fötts i för att i nästa liv klättra ett steg, förutsatt att man accepterar sin lott och uppför sig väl i det här livet. Många människor i buddhistiska länder tror fortfarande att allt i deras liv orsakas av ens karma. Men buddhismen lär oss att det inte är så. Buddha lärde oss att alla ting, såväl materiella som immateriella, är helt underställda olika villkor och är ömsesidigt beroende.

Jag hörde om en tibetansk buddhist-lärares reflektioner om förintelsen i nazistiska Tyskland under andra världskriget: ”Vilken hemsk karma alla dessa judar måste ha haft. … ”Och vilka hemska saker gjorde det tibetanska folket för att förtjäna den kinesiska invasionen 1950 och dess hemska efterdyningar!” Denna typ av vidskepelse, som anklagar offren och rationaliserar deras fruktansvärda öde, är något vi inte längre ska tolerera tyst. Det är tid för moderna buddhister att växa ur det och acceptera sitt sociala ansvar och hitta sätt att ta itu med sådana orättvisor.

För att ta ett annat exempel kan man se på vad en persons handlingar får för konsekvenser. Majoriteten av alla tamdjur tvingas att leva ett fruktansvärt liv för att sedan dödas och ätas upp av oss människor. Djuren lider förstås men även en människa som dödar andra levande varelser. Men det handlar även om att inte skada miljön, för det går inte att komma ifrån att allt som omger oss i naturen, om det är människor, andra djur, växter, jord och klimatet är beroende av varandra och lever på grund av det andra finns. 

Det är alltså sinnestillståndet som avgör vad man gör eller säger. En skicklig handling är grundad i ett positivt mentalt känslotillstånd, för ett oskickligt är det förstås tvärtom. Så kvaliteten av vårt mentala tillstånd är väldigt viktigt, för att handla på etiskt sätt måste vi hela tiden arbeta med vårt sinnestillstånd och förstå att hur vi tänker påverkar vårt handlande och vad vi säger. Så ett sätt att handla skickligt är att avstå från att skada allt liv, som den första föreskriften säger, den grundregeln genomsyrar också allt handlande.

Nedanstående texter härstammar från Buddhas tid då vagnar drogs av oxar, ur Dhammapada: Erfarenheter föregås av sinnet, leds av sinnet och produceras av sinnet. Om man pratar eller agerar med ett orent sinne följer lidandet och otillfredsställelsen som när när vagnens hjul följer oxen.” ”
Erfarenheter föregås av sinnet, leds av sinnet och produceras av sinnet. Om man pratar eller agerar med ett rent sinne, följer lycka som en skugga, som aldrig försvinner.”

Som människa, har vi möjlighet att göra moraliska och etiska val. Alla våra viljemässiga och intentionsstyrda tankar, ord och handlingar leder till konsekvenser. Karma är bara en av de fem nivåerna eller ”naturlagarna” av villkorligt samberoende som gäller i universum. De konsekvenser som uppstår under denna nivå av villkorlighet är av två slag: externa och intern, (för mer information se : http://joranbriding.se/dharma/livets-lagar/). Även om det är svårare att vara säker på om det som händer en är resultatet av handlingar i ett tidigare liv, är det relativt lätt att observera hur våra handlingar påverkar sinnet ögonblick till ögonblick i det här livet. Åtgärder som är baserade på skickliga och hjälpsamma tankar brukar i stort sett att få positiva effekter i världen, trevlig feedback från sin omgivning, en högre grad av inre tillfredsställelse och självförverkligande samt en djupare och rikare upplevelse. Naturligtvis får oskickliga handlingar motsatt effekt. 

Karmalagen är en naturlag precis som gravitationen, den är verksam utan att det behöver finnas en laggivare och utan att det behövs en extern härskande gudomlig intelligens. Detsamma som gäller för gravitationen gäller också för karma. Istället är karma, viljestyrda intentioner, utförda av varje enskild människa, som om de är skickliga ”kusala” skapar positiva resultat och om de är oskickliga ”akusala” har skadliga eller smärtsamma verkningar. Inom buddhismen är karma inte ett kosmiskt straffrättsligt system för att en övernaturlig kraft eller att en Gud använder det för att belöna goda handlingar eller straffa onda. Etik är naturligt; vad som gör en handling etiskt eller oetiskt är inneboende i sakens natur.  Från en buddhistisk synvinkel lever och bor vi i ett etiskt universum och det faktumet upprätthåller etiska värderingar.

Citat från en kvinna som har haft en nära-döden upplevelse:
”Jag hade inte en återblick, utan ett återupplevande. För mig var det ett totalt återupplevande av varenda tanke jag någonsin hade tänkt, vartenda ord jag någonsin hade sagt och varenda handling jag gjort; plus effekterna av varje tanke, ord och handling på varenda en av dem som jag någonsin hade kommit i kontakt med, oberoende av om jag kände dem eller ej. Inte minsta detalj saknades. Om det finns ett helvete, så anser jag att detta var helvetet.”
Se också: http://joranbriding.se/livet/nara-doden-upplevelser-och-livet-efter-detta/

Exakt hur och varför ”lagen om karma” fungerar är svårförståeligt och kanske inte ens kan förstås om man inte är upplyst. Dessutom, den traditionella uppfattningen att till exempel en medfödd skada är följden av karmiska konsekvenser, är omöjlig att förena med våra nuvarande medicinska kunskaper. För enkelhetens skull, låt oss bara säga att med karmalagen menar vi att vi lever i ett ”etiskt universum”, där det oundvikliga resultatet av ”skickliga” eller ”oskickliga” avsiktliga handlingar medför konsekvenser. En sådan lag behöver inte vara direkt observerbar för att kunna urskiljas av andliga lärare som undervisar i olika religiösa och filosofiska frågeställningar men för att erkännas av vetenskapen måste den vara observerbar på objektiva villkor. Men eftersom all erfarenhet har en objektiv komponent kan karmalagen inte beskrivas av vetenskapen, karmalagen och vetenskapens lagar kan inte särskiljas.

Nedan följer några visdomsord om livet som kan vara värt att reflektera över:

”Klamra dig inte fast vid upplevelser, människor och ägodelar du har samlat på dig i det här livet, eftersom du snart ska lämna allting. Istället uppför dig på ett skickligt sätt, för därigenom skapar du en positiv karma vars resultat du tar med dig till nästa liv.”

”En del av levnadsvillkoren i det här livet beror på resultatet av den karma du skapat i föregående liv, var därför nöjd med det du har.”

”Eftersom en del av det du tänker, gör eller säger kommer som ett resultat av din karma, överensstämmer kanske inte resultatet med dina önskemål. Därför, var lugn, sansad och möt allting som händer dig med jämnmod.”

Cause and Effect
Reflecting on the law of Karma
En artikel i The Tricycle Magazine publicerad 2008 av Joseph Goldstein, översatt, redigerat och förkortat av Jöran Briding

Joseph Goldstein är medgrundare och lärare i Insight Meditation Society i Barre, Massachusetts, och dess Forest Refuge-program och hjälpte till med att etablera Barre Center for Buddhist Studies. Hans senaste böcker inkluderar A Heart Full of Peace och One Dharma: The Emerging Western Buddhism.

Karma (orsak och verkan), kroppens, talets och sinnets påverkar alla aspekter av vårt liv. Dina handlingar påverkar både dig själv och de runt omkring dig på alla möjliga tänkbara sätt, karmafrön formar våra liv och våra världar, även om olika buddhistiska traditioner ger olika vikt till om handlingen har sin grund i intentionen eller inte. I båda fallen blir vi medvetna om dessa handlingars natur och kan faktiskt förändra vår karma.

Lagen om karma är en av de viktigaste lagarna som styr våra liv. När vi förstår det och lever efter den här förståelsen, när vi agerar på det vi vet, upplever vi en känsla av helhet och frid. Om vi lever på ett sätt som ignorerar tingens natur upplever vi då dissonans, smärta och förvirring. Lagen om karma är en av de grundläggande naturlagarna genom vilka vi skapar dessa väldigt olika verkligheter. Det är som om vi alla är konstnärer, men istället för duk och färg, eller marmor eller musik, som vårt medium, är våra kroppar, sinnen och livserfarenhet materialet i vårt kreativa uttryck. En stor känsla av uppfyllelse i vår dharma praktik kommer från att veta detta och från att aktivt skapa och forma våra liv.

Karma är ett sanskritord (kamma i Pali) som betyder ”handling”. Lagen om karma hänvisar till lagen om orsak och verkan: att varje viljestyrd handling ger ett visst resultat. Om vårt agerande är motiverat av girighet, hat eller villfarelse planterar vi lidandets utsäde; när våra handlingar motiveras av generositet, kärlek eller visdom, skapar vi de karmiska förutsättningarna för överflöd och lycka. En analogi från den fysiska världen illustrerar detta: om vi planterar ett äppelfrö kommer trädet som växer att bära äpplen, inte mango. Och när äppelfrön är planterad kommer varken önsketänkande eller bön till högre makter eller klagomål att få trädet att ge mango. Den enda meningsfulla åtgärden som kommer att producera mango är att plantera mangofrön. Karma är just en sådan naturlag, lagen om orsak och verkan på det andliga planet.

Buddha använde termen karma som specifikt hänvisade till viljan, avsikten eller intentionen bakom en handling. Han sa att karma är viljan, för det är motivationen bakom handlingen som bestämmer den karmiska frukten. Inneboende i varje avsikt i sinnet är en energi som är tillräckligt kraftfull för att åstadkomma efterföljande resultat. När vi förstår att karma bygger på viljan kan vi se det enorma ansvaret vi har för att bli medvetna om de avsikter som föregår våra handlingar. Om vi inte är medvetna om motiven i våra sinnen, kan vi omedvetet agera på dem och skapa förutsättningar för framtida lidande.

Lagen om karma kan förstås på två nivåer, vilket indikerar den stora omfattningen av dess implikationer i våra liv. På en nivå avser karma upplevelsen av orsak och verkan under en tidsperiod. Vi utför en åtgärd och någon gång senare börjar vi uppleva dess resultat. Vi planterar ett mangofrön och många år senare smakar vi frukten. Den andra nivån av att förstå karma har att göra med sinnets kvalitet i själva handlingen. När vi upplever ett sinnestillstånd av kärlek kommer det naturligt, en känsla av medkänsla och kärlek som är dess omedelbara frukt; på samma sätt, när det finns ögonblick av girighet eller hat, utöver vad framtida resultat, upplever vi nu också de smärtsamma energier som uppstår med dessa tillstånd. Vår direkta medvetenhet om hur den karmiska lagen fungerar i varje ögonblick kan vara en stark motivation att utveckla skickliga sinnestillstånd som skapar lycka för oss i ögonblicket, samt producerar frukten av välbefinnande i framtiden.

En annan dimension av karmalagen hjälper till att förstå hur individuella personligheter utvecklas. Detta uppstår på grund av att var och en av oss på vårt eget sätt, både medvetet och omedvetet, har odlat olika sinnestillstånd. Om vi ​​odlar kärleksfullhet upplever vi dess smak just nu och stärker den samtidigt som en kraft i sinnet, vilket gör det lättare för den att uppstå igen. När vi är arga upplever vi lidandet av den ilska som nuvarande karma och stärker också det specifika sinnesmönstret. Precis som vi skapar förutsättningar våra kroppar på olika sätt genom träning eller brist på det, så skapar vi också förutsättningar för våra sinnen. Varje sinnestillstånd, tanke eller känsla som vi upplever upprepade gånger blir starkare och mer vanemässiga. Vem vi är som personligheter är en samling av alla tendenser i sinnet som har utvecklats, de specifika energikonfigurationerna vi har odlat.

Vi brukar inte uppmärksamma de här förutsättningarna i vår upplevelse och tänker istället att när en upplevelse har passerat är den borta och ger inte något resultat. Det skulle vara som att släppa en sten i vatten utan att det skapar några krusningar. När vi ser hur detta händer i våra egna sinnen börjar vi få en intuitiv känsla av något som Buddha ofta talade om i sina läror, villkoren för de sex existensvärldarna. Dessa sex världar, dimensioner eller plan är manifestationer av starkt utvecklade sinnesmönster. De hänvisar till de olika verkligheter vi upplever från ögonblick till ögonblick, och även till de faktiska existensplanen i vilka varelser återföds i som överensstämmer med deras karma.

Attityden i västerländsk kultur till återfödelse och att det finns olika världar av existens är ofta skeptisk, gränsande till vantro. Det kan dock vara av värde att inse att tillsammans med allt vi kan verifiera direkt i vår praktik är att dessa begrepp om karma och återfödelse, att de överensstämmer med mycket av det som Buddha lärde ut, och att det är möjligt genom meditativ förståelse uppleva själva sanningen i dessa läror. För de av oss med något mindre bra koncentration eller med en inte så stor psykisk kraft, uttrycks en attityd som hjälper oss att hålla oss öppna för möjligheten bortom vår nuvarande förståelse. Med denna inställning i sinnet är vi inte fångade av blind tro eller blind misstro. På detta sätt erkänner vi vad vi ännu inte vet för oss själva och håller oss mottagliga för nya nivåer av förståelse.

Enligt Buddhas läror finns det sex världar eller dimensioner av existens: de nedre världarna kännetecknas av lidande och otillfredsställelse, den mänskliga världen och de högre planen i de himmelska världarna. De lägre världarna är fulla av intensiv ilska, hat, girighet och illusion, när man kultiverar dessa tillstånd och utvecklar de som ett mönster blir de en stark kraft i sinnet. Inte bara upplever man de smärtsamma känslor som man har för tillfället, utan man skapar också förutsättningar för att återfödas med samma fruktansvärda lidande i likadana världar. Det mänskliga riket är det första av de lyckliga existensplanen. Det sägs vara det mest gynnsamma för att utveckla visdom och medkänsla på grund av dess speciella blandning av smärta och njutning. I de lägre världarna är intensiteten och graden av lidande för stor för de flesta varelser att utveckla hälsosamma sinnesegenskaper, medan i de högre existensplanen är allt så lyckligt att det finns lite inspiration att öva. Det är just kombinationen av smärta och njutning i den mänskliga världen som ger de bästa förutsättningarna för djup förståelse och förverkligande.

Vi är födda som människor i den här villkorliga ”samsara” världen men med en grundläggande attityd av generositet och kärlek. Dessa sinnestillstånd skapar den kraftfulla karmiska kraften som resulterar i en återfödelse i den här världen, i själva verket återspeglar dessa sinnesegenskaper en sann mänsklighet. När generositet och etik utövas och utvecklas ännu mer, skapar dem förutsättningar att man återföds i den gudomliga världen, de himmelska existensplanen. I dessa världar är allt perfekt, varelser har förfinade ljuskroppar och det finns bara härliga sinnesupplevelser. De kännetecknas av stor lycka, som är en lycka bortom sensuell njutning och är resultatet av odlandet av en djup koncentration av sinnet, eller absorption.

Dessa sex världar är alla karmiskt skapade. Det finns ingen som dömer, fördömer eller lyfter upp oss till högre världar, precis som det inte finns någon som bestämmer vilket sinne som säger vad vi ska uppleva i varje ögonblick. Den stora inspirationen av Buddhas undervisning är att vi alla måste ta det yttersta ansvaret för livskvaliteten. Med tanke på att våra handlingar är styrda av våra intentioner kommer vissa resultat att följa. När vi förstår att våra liv är en utveckling av karmisk lag, att vi får själva uppleva konsekvenser av våra egna handlingar, växer det i oss en fördjupad känsla av ansvar för hur vi lever, de val vi gör och de handlingar vi utför.

Människor undrar ibland om reflektion över karmalagen kommer att leda till skuldkänslor för tidigare ogynnsamma handlingar. Skuld är en manifestation av fördömande eller motvilja mot sig själv, som inte förstår den förändrade transformativa kvaliteten i sinnet. Skuld stärker en självkänsla genom att vara icke-förlåtande. Att förstå karmalagen får oss att reflektera över våra handlingars skicklighet och konsekvenser. Under den oändliga tiden med våra många liv, genom alla världar som vi existerat, har vi gjort så många olika typer av handlingar, hälsosamma och ohälsosamma. Med tanke på karmisk lag är skuld en olämplig känsla och en ganska värdelös börda. Det skapar helt enkelt mer ohälsosamma resultat. Att förstå karma är grunden för en enkel utveckling av visdom, att veta om våra handlingar kommer att leda till lycka och frihet eller till ytterligare lidande. När vi förstår detta tillåter det oss att ta ansvar för våra tidigare handlingar med en inställning av medkänsla, vi inser att en viss handling kan ha varit ohälsosam eller skadlig och bestämmer oss för att inte upprepa den. Skuld är en manifestation av fördömande, visdom ett uttryck för känslighet och förlåtelse. . . .

Det sägs att Buddha när han satt under Bodhiträdet och uppnådde upplysning ”såg” födslar och dödsfall för otaliga varelser, varelser som vandrade genom hela existenscykeln i enlighet med deras karma. Hans stora medkänsla vaknade när han såg att alla dessa ville ha lycka, strävade efter lycka, men ändå utföra handlingar som leder till lidande. När vi inte förstår karmisk lag, när vi blir vilseledda och inte är införstådda med tingens natur, skapar vi ständigt förutsättningar för större lidande för oss själva och andra, även när vi egentligen önskar och hoppas på frid. Det finns de som har utvecklat sinnesförmågan så långt att de kan se konsekvenserna av karma i tidigare och framtida livstider. Men det är inte nödvändigt att kunna se konsekvenserna våra tidigare liv för att förstå principerna av karmalagen. Om vi ​​uppmärksammar och noggrant följer våra egna liv kan det bli mycket tydligt hur våra handlingar förutsätter vissa resultat.

Vad är rätt förståelse?
Buddha talade ofta om att handlingar medför konsekvenser. Rätt syn är förståelsen för att våra handlingar ger resultat, både i nuet och i framtiden, medan fel syn förnekar att det finns någon relation. Vår kultur är i allmänhet inriktad på strävan efter omedelbar tillfredsställelse av önskningar, detta förstärker uppfattningen att vad vi gör inte kommer att påverka oss själva, att det inte finns något karmisk resultat från våra handlingar som kommer tillbaka till oss. Men när vi går tillbaka och tar ett bredare perspektiv börjar vi förstå att vi är arvtagare till våra egna motiv och gärningar och att våra liv inte utvecklas slumpmässigt. Det är viktigt att se vad våra motiv och villkor är för våra handlingar och att förstå vilka konsekvenser de resulterar i.

Medveten närvaro spelar en avgörande roll för att förstå hur karma utvecklas, två aspekter som är särskilt relevanta för detta är tydlig förståelse. Tydlig förståelse innebär att vara uppmärksam på vad vi gör, vara fullt medveten om vad som faktiskt händer. När vi står upp vet vi att vi står; när vi går vet vi att vi går. En klar förståelse av vad vi gör just nu gör det möjligt för oss att överväga lämpligheten av syftet. Detta innebär att veta om handlingarna är skickliga eller inte skickliga, om de kommer att ge de resultat vi vill ha eller inte.

När medvetenheten är svag har vi en otydlig förståelse. Inte bara kan vi vara omedvetna om våra avsikter, vi uppmärksammar ofta inte ens själva handlingen, därför kan vi drivas av vanor till handlingar som ger smärtsamma resultat. Den djupa förståelsen att handlingar får konsekvenser skapar ett övertygande intresse för vad vi gör. Vi börjar ägna ganska noggrann uppmärksamhet; vi börjar vakna. Inte bara gör varje handling, oavsett hur obetydlig den kan tyckas, ett framtida resultat, den gör också sinnet mer hälsosamt. Om ett ögonblick av ilska uppstår i sinnet och vi går vilse i det, odlar vi faktiskt ilska. Om vi ​​går vilse i girighet kultiverar vi girighet. Det är som en hink som fylls med vatten, droppe för droppe. Vi tycker att varje droppe är så liten, så obetydlig att det inte spelar någon roll. Ändå fylls hinken med droppar tills den är full. På detta sätt vänjer sig sinnet med varje upplevelse hela tiden, ögonblick efter ögonblick fylls sinnet och vi tänker inte ens på vad våra handlingar leder till. Vi borde ha en enorm respekt för sinnets anpassningsförmåga, inte bara när det gäller vår nuvarande erfarenhet utan också när det gäller vår framtida inriktning. . . .

Under ett besök i USA höll Hans helighet Dalai Lama ett tal om tomhet och om karma. Under föredraget sa han att man först måste förstå karma och sedan tomhet. Till mångas förvåning, för själva hjärtat av buddhismens visdom är att förstå fenomenet tomhetens natur. Hans betonade dock hur extremt viktigt det är att förstå karma, för utan en förståelse av den och konsekvenserna av våra handlingar, kan aspekten av tomhetens fenomen användas som den logiska grunden för att inte ta ansvar i våra liv. Att tro att ingenting betyder något, att vi kan göra vad som helst eftersom det är tomt i alla fall, är ett allvarligt missförstånd av undervisningen och en dålig motivering för okunnigt beteende. Om vi ​​känner till och är medvetna om karmalagen och att vi blir ansvariga för våra handlingar och dess resultat, kommer det att hjälpa oss att komma till en verklig förståelse av tomhet.

Medkänsla, liksom insikt, uppstår genom att förstå karma. När vi förstår att orättvisa, skadliga eller hatfulla handlingar kommer tillbaka i lidande för den som begår dem, kan vi svara med medkänsla snarare än med ilska eller förbittring. Detta betyder inte på något sätt att vår reaktion är svag eller obeslutsam. Att se människor agera utifrån okunnighet på ett sätt som orsakar sig själv eller andra stor smärta kan inspirera till ett mycket starkt och direkt svar på den här okunnigheten. När Buddha förklarade hur karma fungerar talade han om styrkan i olika handlingar. Han talade ofta om generositetens stora kraft och förklarade att en generös handling renas och bemyndigas på tre sätt. Det renas av givaren, av mottagaren och av det som ges. Sinnets renhet hos den som ger och den som tar emot, och renheten i själva gåvan (det vill säga det sätt på vilket gåvan kom i din ägo), stärker den karmiska kraften i varje generös handling.

Många gånger kraftfullare än att ge en gåva är ett ögonblick där sinnet är helt koncentrerat på tankar om ovillkorlig kärleksfullhet mot alla varelser. När vi verkligen öppnar våra hjärtan är den djupa känslan av samhörighet med alla varelser en oerhört stor kraft, som sedan kan motivera en mängd olika skickliga handlingar. Buddha fortsatte med att säga att ännu kraftfullare än det ögonblicket av kärleksfullhet är att se fenomenens djupa och förgängliga natur. Detta ögonblick av insikt är så djupt eftersom det avlägsnar fasthållandet i sinnet och öppnar upp möjligheten till att släppa taget på riktigt. När vi djupt ser sinnets och kroppens förgängliga, kortvariga natur, hur de ständigt ändrar form, utvecklar vi frigörelse och öppenhet till de drömlika elementen i vår upplevelse. Ibland i meditationsövning när vi har att göra med smärta, rastlöshet, tristess och andra svårigheter som uppstår kan vi förlora det större sammanhanget, varför vi praktiserar. Då är det bra att komma ihåg att den karmiska energin som genereras av den upprepade medvetenheten och uppmärksamheten på tingens förändrade natur är en oerhört kraftfull karmisk kraft som leder till många typer av lycka och till frihet. Att förstå lagen om karma är som att se världens ljus eftersom vi genom denna förståelse kan ta ansvar för vårt eget liv och bli vägledda åt rätt håll.

(Se även ”Fem nivåer av villkorligt samberoende”  http://joranbriding.se/dharma/livets-lagar/ )